- Project Runeberg -  Till sjöss och lands /
116

(1901) [MARC] Author: Reginald Ernest Horsley Translator: H. Nordenadler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TIONDE KAPITLET. Guldfeber

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Det där får ni lof att berätta någon kväll, Ben», sade Mikael.

»Tyst nu!» sade Ben. — »Hör på, Hargreaves, det är
verkligen allvar, att jag fann guld nyss. Är det så med er också?»

»Fullkomligt», inföll Hargreaves, »och jag är rädd, att er lilla
vän får afstå äran, sådan den nu är, till mig, ty jag fann det först.»

»Gjorde ni?» frågade Ben. »Vill ni säga oss när och hvar?»

»Det vill jag visst. Låt mig se! Det är omkring tre månader
sedan, jag först fann guld.»

»Tre månader! I februari således!» sade Ben förvånad. »Och
ni har aldrig sagt något om det förr än nu?»

»Nej, alldeles så är det nog inte», sade Hargreaves leende. »För
en liten tid sedan satte jag mig i förbindelse med regeringen, men
jag ville inte offentliggöra det, förr än jag var alldeles säker på min
sak. Ni har själf varit i Kalifornien och vet, att en allmän rusning
vid guldfynd är en allvarsam sak. När jag först upptäckte guld, var
jag ju inte säker på att det skulle betala arbetskostnaden. Men sedan
har jag ridit omkring kors och tvärs i landet och sökt på tre hundra
mils omkrets, och nu är jag säker. Jag skall säga er detsamma,
som jag för kort tid sedan talade om för guvernören, och det är, att
hela landet från foten af Big Hill till floden Macquarie är ett stort
guldfält.»

»På min heder har inte jag tänkt detsamma», utropade Ben.
»Jag har själf varit ute på jakt efter guld de sista fem åren, och när
jag kom tillbaka från Kalifornien, var jag säker på att jag skulle
lyckas.»

»På samma sätt var det med mig», sade Hargreaves. »När jag
återkom hit i januari i år, blef jag helt förvånad öfver likheten
mellan trakten häromkring och guldfälten i Kalifornien. Och därför
började jag söka af alla krafter, och resultatet har jag redan berättat.»

Ben räckte åter fram handen. »Er hand!» sade han lakoniskt.
»Jag gratulerar. — Daisy, du har i alla händelser förlorat din
utsikt att bli ryktbar. Men bry dig inte om det! Vi skola försöka göra
dig rik i stället, hvilket enligt min åsikt är mycket bättre. — Gossar,
vi hurrade för tidigt. Låt oss göra om det nu! — Hur var det ni
hette i förnamn?»

»Edmund Hammond», sade han leende.

»Godt», sade Ben. »Och nu, pojkar, tre hurrarop för Edmund
Hammond Hargreaves, den verklige upptäckaren af guld i Australien!
Hipp, hipp, hipp! Hurra, hurra, hurra!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:35:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillsjoss/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free