- Project Runeberg -  Till sjöss och lands /
142

(1901) [MARC] Author: Reginald Ernest Horsley Translator: H. Nordenadler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TOLFTE KAPITLET. Uf visar sig vara en bra karl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Uf uppgaf ett triumferande rop, tog upp sina spjut och
rusade mot den fallne. Jag förutsåg, hvad som skulle inträffa, och fast
mitt hjärta bultade, som om det skulle brista, lyckades jag komma
fram, just som vilden höjde sitt spjut för att gifva min motståndare
nådestöten.

»Stopp!» ropade jag. »Döda honom inte!»

Men Ufs blod var i svallning. Stridsyran hade kommit öfver
honom, och han dansade rundt omkring mig under fåfänga försök att
komma åt Watty.

»Mig döda honom!» skrek han. »Mig äta hans fett. Ur vägen,
Jack! Mig döda honom. Kr-r-r!»

»Ur vägen själf, du svarte djäfvul!» ropade jag. »Lägg ifrån
dig spjutet! Hör du?»

Men om Uf hörde, brydde han sig åtminstone icke om det,
ty han sprang hit och dit och lät oupphörligt höra sitt »Kr-r-r!», tills
jag slutligen förlorade tålamodet och gaf honom en kraftig örfil.

All Ufs stridsyra försvann genast.

»Hvarför göra så där, Jack?» frågade han och skakade på
hufvudet.

»Jag skall göra så en gång till», sade jag, »om du inte lugnar
dig. Låt karlen vara!»

»Ni inte vilja mig döda honom?» sade Uf förvånad.

»Nej», svarade jag, »han har fått nog ändå nu.»

»Han försöka döda er, Jack», invände Uf.

»Det är min affär. Låt bli honom!»

Uf tvekade. »Gå bort, Jack», sade han bedjande. »Mig döda
honom. Mig äta hans fett. Ja, gå bort, Jack!»

»Nej», röt jag. »Lägg ifrån dig spjuten, din svarta kanalje,
annars krossar jag dig!»

Uf skakade förvånad på hufvudet men stack slutligen
spjutspetsarna i marken och drog sig bort till ett klippblock, mot hvilket
han lutade sig med korslagda armar, betraktande mig med en trumpen
min.

»Ni vara väldig stor tok, Jack», sade han artigt. »Han vara mycket
dålig karl. Mig se honom skjuta på er, mig önska döda honom.»

»Jag är dig mycket tacksam, Uf», svarade jag. »Du har gjort
din sak mycket bra. Om inte du varit, hade vi nog aldrig fått återse
vårt guld.»

Watty rörde på sig och jämrade sig svagt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:35:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillsjoss/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free