Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreutzersonaten - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
barn och visades tillgivenhet, men jag låtsade icke
om det. Och detta ansåg jag icke blott moraliskt
försvarligt, utan jag var till och med stolt däröver.”
Han hejdade sig och gav ifrån sig sitt läte, vilket
alltid tycktes förebåda en ny tanke.
”Men här ha vi just det allra vämjeligaste.
Osedligheten ligger icke på det rent fysiska området.
Något blott och bart fysiskt oformligt och oriktigt
blir icke osedlighet. Nej osedligheten, den verkliga
osedligheten består i att man lösgör sig från de
moraliska förpliktelserna till en kvinna, med vilken
man träder i fysisk förbindelse. Men detta
lösgörande från moraliska plikter räknade jag mig till
förtjänst. Jag minns, hur jag pinades en gång, då
jag icke haft tillfälle att betala en kvinna, som
troligen av kärlek överlämnat sig åt mig, hur jag icke
fick någon ro, förrän jag skickat henne pengar och
därmed visat, att jag inte ansåg mig på något sätt
moraliskt bunden vid henne... Nicka inte bifall,
som om ni ginge med på vad jag säger!” skrek
han plötsligt. — ”Jo jo, jag vet, hur det är. Alla,
även ni, såvitt ni inte utgör ett sällsynt undantag,
ha precis samma åsikter, som jag då för tiden hyste.
Nå, det kvittar, ni får förlåta mig, men nog är det
förfärligt, förfärligt, förfärligt!”
— ”Vad är det, som är förfärligt?” frågade jag.
— ”Att vi leva i en sådan avgrund av villfarelser
beträffande kvinnan och vårt förhållande till henne.
Jag kan inte resonera lugnt och sansat om detta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
