Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivan Iljitj död - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En annan skulle ha slagit ihjäl sig, men jag fick
mig bara en liten skråma här. När man rör vid den,
gör det ont, men det går över. Det är bara ett
blåmärke.
Och de började bebo den nya lägenheten, i
vilken såsom alltid, när man börjat känna sig
ordentligt hemmastadd, blott ett rum fattades, och med
de nya tillgångarna, vilka liksom alltid voro något
litet — så där en fem hundra rubel — för små,
och det var allt mycket bra. Särskilt var det den
första tiden, medan allt ännu icke var riktigt inrett
och man hade en hel del att beställa, göra ett inköp
här och en beställning där och flytta om och ordna
i hemmet. Även om det yppade sig någon oenighet
mellan makarna, så voro dock båda så
tillfredsställda och överhopade med arbete, att allt ändades
utan större tvister. När bosättningen var avslutad,
blev det litet långtråkigt, och det var något, som
fattades, men då hade de redan börjat göra nya
bekantskaper och lägga sig till med nya vanor, och
livet fylldes ut.
Sedan Ivan Iljitj tillbragt förmiddagen i
sessionssalen, återvände han hem till middagen, och den
första tiden var hans sinnesstämning god, fastän
den led något och det just av våningsbytet. Varje
fläck på en bordduk, på ett tyg, en avsliten tråd i
en gardin uppretade honom. Han hade haft så
mycket arbete med inredningen, att det gjorde
honom ont, varje gång något förstördes. Men i stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
