Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivan Iljitj död - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något visst, verkligt gott, där funnos glädje, vänskap
och förhoppningar. Men i de högre klasserna voro
redan dessa sköna ögonblick sällsyntare. Sedan
under den första tjänstetiden hos guvernören
uppenbarade sig åter sådana ögonblick. Det var minnena
utav kärleken till kvinnan. Sedan blev allt en enda
oreda, och de sköna stunderna blevo färre. Och
längre fram blevo de än färre, och så fortskred det
undan för undan.
Äktenskapet... så plötsligt ingånget och en
sådan besvikelse, hustruns andedräkt, sinnligheten,
förställningen! Och denna dödande tjänst, dessa
penningbekymmer, ett år, två år, tio och tjugu år
— och alltjämt likadant. Och ju längre det skred,
desto mer dödande. Det var liksom om jag hade
inbillat mig, att jag vandrade uppför ett berg, men
i verkligheten i ett sträck gått utför det. Så förhöll
det sig också. Enligt den allmänna meningen hade
jag vandrat uppför berget och hade mitt liv, för så
vitt vad på mig ankom, förlupit jämnt... Nu var
det färdigt, nu kunde jag gott dö!
Vad vill detta säga? Varför är det så? Det är
icke möjligt! Det är väl icke möjligt, att mitt liv
kunnat vara så meningslöst, så vidrigt? Men om det
verkligen varit så vidrigt och meningslöst, varför
skall jag då dö och dö med sådana plågor? Något
måste vara fel härvidlag.
Kanske jag icke har levat så, som jag bort? slog
det honom plötsligt. Men hur skulle det vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
