Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tre dödsfall - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det han reste sig upp och svepte rockskörten om sina
ben. — I väg då, pållarna mina! skrek han åt
hästarna, svängde med piskan, och droskan och kaleschen
med sina resenärer, väskor, kuskar och lakejer foro
hastigt bort längs den våta vägen och försvunno i
höstdimman.
Den sjuke kusken låg kvar på ugnen i den kvava
stugan. Utan att ha kunnat hosta ut ordentligt tog
han i, vände sig på andra sidan och tystnade.
I stugan var det ända till kvällen ett kommande
och gående och ätande, — från den sjuke hörde man
icke ett ljud. Emot natten kröp kokerskan upp på
ugnen och sträckte sig över hans fötter efter en
päls.
— Du får inte vara ond på mig, Nastasja, sade
den sjuke. — Snart skall jag lämna ditt hörn, så att
det blir ledigt här.
— Bra, bra, jag menade intet illa, mumlade
Nastasja. — Nå, var har du egentligen ont, farbror?
— Överallt inom mig. Gud vet, vad det är fatt!
— Kanske du har ont i halsen, så som du hostar?
— Överallt har jag ont. Det är döden, som har
kommit till mig, det är det. Oj, oj, oj, stönade den
sjuke.
— Svep om benen dina, så där ja, sade Nastasja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
