Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla med fyrtiotvå rader, hvaraf han fått sitt namn till skilnad
från den af Pfister i Bamberg några år derefter utgifna
36-radiga bibeln. Af detta boktryckarkonstens äldsta större alster
finnas i de offentliga europeiska biblioteken i behåll sexton
exemplar, af hvilka sju äro tryckta på pergament och nio på papper,
äe förra med begynnelsebokstäfver i guld och många olika
färger, de senare i blått och rödt. Det andra från
Guten-bergs första tryckeri utgångna praktverket var »Psalterium»,
ett breviarium till begagnande vid gudstjensten, i 175 folioblad,
tryckt på pergament med fem olika stilsorter och ett stort
antal sköna initialer eller begynnelsebokstäfver i olika färger.
Initialerna äro tillika här för första gången ej målade för
hand, utan tryckta på samma gång som den öfriga texten.
Psalteriet är dessutom den första tryckta bok med fullständigt
angifvande af boktryckarnes namn, tryckort 0ch datum, 1457.
Dessa båda verk utgåfvos visserligen först sedan Gutenberg
utgått ur affären, men förberedelserna till båda voro
säkerligen redan vidtagna af honom, och med full visshet veta vi
detta om den 42-radiga bibeln.
Gutenberg lät ej nedslå sig af motgången, utan sökte och
lyckades bringa till stånd ett nytt tryckeri. Kort efter
sedan Gutenberg börjat sin nya verksamhet, träffades Mainz af
en stor olycka, som på boktryckarkonstens spridning hade ett
mycket starkt inflytande. Under en 1462 utbruten fejd
mellan kurfursten Diether af Mainz och grefve Adolf af Nassau
blef staden af den senares soldater intagen och plundrad,
hvar-vid många af dess borgare dödädes och en stor del af dess
hus lades i aska. Bland de senare voro äfven Fusts och
Schöf-fers tryckeri, och de måste i följd deraf för en längre tid
inställa sin verksamhet. Deras arbetare spriddes nu åt många
håll, och af dem anlade många på olika orter egna tryckerier.
På detta sätt uppstodo sådana i Augsburg, Strassburg, Köln,
Roma, Venezia, Napoli^ Paris. Från Köln kom konsten till
London. Redan på 1450-talet hade Pfister, en af Gutenbergs
första medarbetare, anlagt ett eget tryckeri i Bamberg.
Om Gutenbergs återstående öden känna vi ej mycket. Vi
veta blott, att han 1465 af den nye kurfursten af Mainz,
samme Adolf af Nassau, hvars hand några år förut så tungt
drabbat staden, erhöll en anställning vid hans hof tillika med
en lifstidspension. Kurfursten hade sitt residens i Eltville,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
