Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af en sådan kanon låter verkställa sig på ett par minuter.
Dessa kanoner ha utan tvifvel i stater, som måste uppställa ett
bergsartilleri, en betydande framtid.
Redan i artilleriets barndom försökte man sig på
framställandet af kolossala pjeser, jättemörsare och jättekanoner,
som skulle utslunga tusenpundiga projektiler. De
sakförståndige sätta dock ej dylika vidunder synnerligt högt; vanligen ha
de också snart visat sig oanvändbara. Äfven Krupp har, som
bekant, utfört ett dylikt kraftstycke, den berömda
tusenpun-dingen, som på den franska utställningen 1867 väckte så
mycket uppseende och som tekniskt kraftprof visserligen också
står ensam i sitt slag. Vi återgifva i bild denna ståljätte,
som väger 50 000 kilogram och afskjuter en projektil af 500
kilograms vigt.
Fabrikanten skänkte
honom sedan till
konungen af Preussen, och
han är nu uppstäld i
ett af de batterier,
som försvara
inloppet till Kiels hamn.
Skulle han någonsin
komma att användas,
skall hvarje skott han
aflossar komma att
kosta minst 1 200
mark.
63. Den kruppska .jättekanonen. Naturligtvis ha de
storartade framsteg eldvapnen gjort äfven utöfvat ett starkt
inflytande på fästningskriget. De flesta fästningar måste
ombyggas eller raseras, då man numera kan beskjuta dem från
höjder på så långt afstånd, att de vid deras byggande ej togos
i beräkning. För de nya projektilernas utomordentliga kraft
ge de nu varande fästningsbygnaderna i allmänhet knappast
någon säkerhet. Oemotståndligt bli fästen grusade, hvalf
genomslagna och stora brescher öppnade. Visserligen kunna de
belägrade äfven försvara sig med de nyare vapnen, men
fördelen förblir dock merendels alltid på den anfallandes sida.
Då menriiskorna ej heller på vattnet kunna lefva i fred
med hvarandra, måste framstegen i krigstekniken naturligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
