Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studsare, synes pendeln vara en så naturlig och sjelfskrifven
del af ett sådant verk, att man är benägen att tro, att han
alltid hört dit. Det är likväl långt ifrån fallet. Föreningen
mellan ur och pendel är tvärt om af så sent datum, att till
exempel Wieks ur i Paris redan varit i gång tre fulla
århundraden, innan det erhöll en sådan regulator.
Den första och i långa tider enda gånginrättningen var
spindelgången. En lodrät, i tappar vridbar axel (spindel)
har på sidan två små fyrkantiga bleck, i hvilka de sågtandadt
formade kuggarna i det öfversta hjulet i verket, det så
kallade steghjulet, vexelvis inspela. Skjuter en öfre tand sitt
bleck åt höger, så stöter strax derpå en undre sitt åt venster,
hvilket måste ha till följd, att spindeln och den ofvanpå
honom anbragta tvärbalken oupphörligt svänga fram och
tillbaka. Med tillhjelp af två små flyttbara vigter kunde
gången i någon mån regleras, ty det är
klart, att svängningarna skulle bli
hastigare eller långsammare, ju längre inåt
eller utåt på tvärbalken vigterna
upphängdes.
Som man ser, är denna
gånginrättning hufvud sakligen den samma, som i
spindeluren bibehållit sig ända till
våra dagar, endast med den skilnaden,
att den enkla tvärbalken blifvit utbytt
71. Det äldsta gängsystemet. mot en ri Numera, då äfven
spindelurens dagar äro räknade, användes väl den gamla flitiga
spindelgången knappast till något annat än som larminrättning
i väckarverken.
Urens gamla historia fann sin afslutning med uppfinningen
af pendeln. Hittills voro uren, så sinnrika inrättningar de
än kunde förete i det bisakliga, som tidvisare endast af
mycket medelmåttigt värde. De båda delarna af spindelgången
stöttes och knuffades allt för mycket, att uret kunde gå
noggrant. Pendelns rörelser deremot försiggå efter fasta naturlagar,
nämligen efter lagarna för kropparnas fallande, i fritt tillstånd
så väl som upphängda. Men dessa lagar måste först upptäckas,
och det skedde genom den berömde italienske
vetenskapsmannen Galilei. Det var, som en bekant sägen berättar,
sannolikt 1583, som den unge studenten Galilei i Pis^s dom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
