Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång, såsom det enda bekanta gångsystemet. Den rätliniga
formen på de båda blecken fordrade dock en allt för stor
svängningsbåge hos pendeln, och denna omständighet ledde
omkring 1650 till uppfinningen af ankaret genom engelsmannen
Hooke. Numera var det möjligt att använda en lång och
tung pendel med liten svängningsbåge. Mot slutet af sjuttonde
århundVadet blef ankaret af Graham förbättradt, och det
grahamska ankaret är till sina väsentliga delar ännu i dag
det vanligaste.
Figuren å nästa sida gifver en föreställning om inrättningen
af verket i ett pendelur, sådant det visar sig från sidan.
Utgående från det drifvande lodet A, komma vi till valsen B.
Han livilar löst på axeln till det första hjulet O, men är
förhunden med detta genom ett sparr, så att han endast i en riktning
kan vrida sig sjelfständigt, i den nämligen,
vy hvari snöret upplindas. Upplindningen
sker medelst urnyckeln, som sättes på den
framstående fyrkantiga axeln; hela
verket med undantag af valsen förblir
härvid i hvila. Får deremot lodets
dragningskraft fritt verka på valsen, måste i
följd af sparrets infallande hjulet C och
alla andra hjul deltaga i vridningen; men
urverket skulle snart löpa ut, om det ej
genom pendeln erhölle en stadig och
reglerad gång.
Från valslijulet C fortplantas rörelsen
först till hjulet E derigenom, att det för-
72. Grahams ankargang. , ° . . . . ,.. . , n
ras kuggar gripa m i ett litet dret,
som sitter på änden af axeln till hjulet E. På grund af
denna inrättning skall redan hjulet E ha en betydligt större
omloppshastighet än hjulet C. Alldeles samma ingrepp och
växande hastighet upprepas vid verkets följande hjul. Rörelsen
går från hjulkransen E till drefvet F och dermed öfver på
hjulet G, från G till H och K, från K till L och M. Detta
sista och hastigaste hjul M är steghjulet, som med sina
lutande kuggar står emellan ankaret N:s hakar. Ankaret är
förbundet med en genomgående axel O, på hvilken baktill
utanför verket stången S9 som leder pendeln, är anbragt.
PendAstången hänger upptill på två urfjädersstycken, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
