- Project Runeberg -  De stora uppfinningarna /
147

(1883) [MARC] Author: Louis Thomas Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE NYASTE B ALON GKON STRUKTIONERN A. 147

stone i afseende på orten och tiden för uppstigandet. Själen
i dessa företag var luftseglaren Godard.

Utom de stora balongerna, som alltid åtföljdes af en
luftseglare, uppskickade man ofta äfven små, som endast
medförde post, i den förhoppning, att de efter nedfallandet skulle
anträffas af någon, som fortskaffade brefven. Ett stort antal
af dessa balonger anträffades äfven, och deras innehåll
aflem-nades vederbörligt till sina adresser, men flere föllo äfven i
tyskarnes händer. För att ha ständig tillgång på
konduktörer, då de, som en gång begifvit sig bort, ej kunde komma
tillbaka, inrättades en särskild luftseglarskola. Liksom under
de förra krigen, begagnade man dessutom äfven i Paris under
belägringen den med linor fasthållna balongen (ballon captif)
till rekognoseringar. Så hade man till exempel, då undsättning
väntades från loirearmeen, inrättat en formlig observationskedja
af luftbalonger, som sträckte sig långt utom de tyska linierna
och hvars särskilda stationer medelst elektriskt ljus
telegraferade med hvarandra.

Ett bevis på, hur föga luftseglaren ännu är i stånd att
bestämma öfver ändpunkten för sin resa, är, att flere bland de
stora balongerna af luftströmmarna drefvos långt bort, till
Tyskland, Holland och Norge, ja, de trasiga lemningarna af
en påträffades flere år derefter i närheten af Port Natal i
Sydafrika. Balongen var under sådana förhållanden en vild
häst, som tog betslet mellan tänderna och durkade med sin
ryttare midt in i det fiendtliga lägret. Försök att råda bot
för denna stora ofullkomlighet ha ofta gjorts, men alltid
för-gäfves. Det skulle vara svårt att uppräkna alla de olika
uppfinningar, som i denna riktning blifvit gjorda. Hos de flesta
låg den svaga punkten deruti, att de föreslagna
styrinrättningarna voro fästa vid gondolen, och då denna endast genom
fina tåg hängde samman med den mycket omfångsrikare
balongen, kunde kraften antingen alls icke eller också endast till
mycket ringa del öfverflyttas på den senare. En
styrinrättning måste, för att kunna ha någon verkan, vara anbragt på
sjelfva balongen, ehuru äfven detta har sina betänkligheter.

Som prof på ett af de allra senaste försöken i denna väg
skola vi emellertid meddela en bild af en balongkonstruktion,
som den bekante ingeniören och skeppsbyggmästaren Dupuy
de Lo me, just för att afhjelpa denna brist, utförde under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tluppfinn7/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free