Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upp eller ned allt efter ögats behof. Under mikroskopet är
vid pelaren e anbragt objektbordet h. Det är försedt med ett
hål och har en inrättning i för att kunna skjuta föremålet,
som ligger på en glasskifva eller mellan två sådana, något fram
och tillbaka. Vanligen måste objektet, för att kunna väl ses,
erhålla en särskild belysning, det vill säga, mer dagsljus kastas
på det. När objekten äro genomskinliga, begagnas härtill en
under bordet anbragt reflexionsspegel, g, hvilken kastar ljuset
nedifrån och uppåt. Ogenomskinliga föremål deremot upplysas
ofvanifrån genom ljuset från samlingslinsen 7c. Spegeln är på
detta mikroskop vanligen vridbar och dubbel, det vill säga,
han har på den ena sidan en plan och på den andra en skålig
eller konkav spegel, som samlar ljuset mer på en punkt.
Lika litet som en oinvigd förstår att genast sköta en maskin,
lika litet kan man utan nödiga insigter
begagna mikroskopet. Det fordras stor öfning
för att vänja ögat vid instrumentet och
lära sig se mikroskopiskt. Äfven
preparerandet af de små föremål man vill
undersöka fordrar en skicklig hand och
läres först efter en lång öfning.
Mikroskopet är således ej en sak för hvem som
helst. Förefaller objektet otydligt, måste
man skjuta in okularröret, till dess man
funnit den för ögat passande ställningen.
Detta sker genom en ställskruf. Då man
vid användandet af detta mikroskop alltid
måste se föremålet uppifrån, hvilket för åskådaren är förenad t
med några obeqvämligheter, har den berömde optikern Plössl
i Wien gifvit instrumentet en sådan inrättning, att det medelst
ett i stativet anbragt gångjern kan omböjas och få sin ställ-
ning förändrad från lodrät till vågrät.
De i våra teckningar förekommande linserna hafva den gamla
formen, hvilken, så snart linsens bugtighet blir något större,
visar föremålet omgifvct med regnbågsfärger, liknande dem
prismat ger. Denna störande olägenhet undanröjdes, det vill
med andra ord säga, färgspelet borttogs och objektivglaset
gjordes akrom a ti sk t, genom följande inrättning. Tätt of-
vanpå den af kronglas (ett godt hvitt och hårdt glas)
förfärdigade linsen ligger ett annat glas, som består af flint-
103. Schiecks mikroskop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
