Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
täckter, som nu följde tätt på hvarandra och, ännu innan
sjuttonde århundradet gått till ända, helt och hållet omskapat
astronomien. Han hade på månens yta iakttagit vexlingen af berg
och dalar, upptäckt Jupiters månar och Saturnus’ egendomliga
gestalt, upplöst Vintergatan i en samling af fixstjernor och
dessutom skådat en massa andra, dittills aldrig från jorden sedda
fixstjernor.
Galilei kan med rätta sägas ha öppnat portarna, som stängde
utsigten i rymdernas djup, och nyckeln, hvarmed han öppnade
dem, var teleskopet. Några beskrifvande ord om detta
märkvärdiga redskap äro derför här väl på sin plats.
Det äldsta teleskopet eller, som det kallades, den
holländska eller galileiska tuben hade det egendomliga, att det till
ögat närmaste glaset, okularet, ej var en på båda sidor kupig
(bikonvex), utan på håda sidorna fördjupaä (bikonkav) lins,
såsom glasen i glasögon för närsynta. Linser af detta slag samla
icke ljusstrålarna i en punkt, utan sprida dem. Förloppet i
den holländska tuben är alltså följande: de genom det kupiga
objektivglaset inkommande ljusstrålarna brytas . der till en
kägla; men innan de hinna bilda hennes spets, stöta de på
okularet, tvingas af detta att sprida sig och träda sålunda som
förstorad bild in i ögat och i riktig ställning, då ingen
korsning eger rum. Den förstorande kraften hos dessa tuber är
ringa, men då de kunna vara mycket korta, användas de ännu
allmänt till fält- och operakikare och andra af samma slag.
Den första vetenskapliga framställning af de grunder, på
hvilka tubens verkningar hvila, gaf den tyske astronomen
Kepler (1571—1630). Han uppfann äfven den efter honom
uppkallade astronomiska eller keplerska tuben,, som
skiljer sig från den holländska derigenom, att i den förra de
genom den bikonvexa objektivlinsen gående strålarna verkligen
förena sig till en bild, som betraktas genom det förstorande
okularet. Detta är sålunda ej här, som i den holländska
tuben, en bikonkav, utan liksom objektivet en bikonvex lins.
Den af objektivet alstrade upp- och nedvända bilden kan dock,
sedd genom okularet, ej omvändas; derför visa sig ock i den
enkla keplerska tuben alla föremålen upp- och nedvända, och
han egnar sig derför också endast till observation af
stjer-norna, der bildernas ställning ej gör något till saken. Skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
