Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stierna. Och likväl misstaga vi oss. Betrakta vi henne
uäm-li-en. genom en vanlig tub, skola vi finna, att hon i sjelfva
verket består af två, som stå så nära hvarandra, att deras
sken sammanflyter till ett enda. Men de båda
tvillmgstjer-norna äro ej lika hvarandra. Den ena är en stor stjerna med
ett glänsande hvitt sken, den andra en liten stjerna med gront
eken Man kallar sådana stjernor dubbelstjernor. En
egenhet är redan, att hvardera af dem har en från grannens
al-vikande färg; men ännu märkvärdigare är den egenskap, man
redan iakttagit hos flere af dessa stjernor, att den ena ror sig
omkring den andra på en viss tid, hos många uppgående till
årtusenden. En bland de märkvärdigaste af dessa
dubbelstjernor påträffa vi i Lyrans stjernhild något ofvanfor V ega.
Ett skarpt öga förefaller hon som en stjerna af femte
stor-leken, ja, vid alldeles klar och stilla luft kan ett sadant öga
till och med hos henne upptäcka en viss aflång skapnad. Men
rikta vi nu på henne en svagt förstorande tub, se vi^ till var
förundran två stjernor, som befinna sig på nagot afstand tran
hvarandra och lysa med lika starkt sken. Men ännu har lion
öfverraskningar i behåll åt oss. Eör att hon skall förmas att
afslöja dessa nya hemligheter, måste vi dock beväpna vart
öga med ett ännu starkare synglas, ett, som förstorar ett
hundra femtio gånger. Men då finna vi också, att hvardera at
de båda stjernorna i sin tur åter är en dubbelstjerna ^och att
den ursprungliga enkla stjernan således upplöst sig i tva
stjern-par eller fyra stjernor. Det norra paret skimrar i grönt och
blått, det södra i hvitt. Man har beräknat, att omloppstiden
i det förra sannolikt är 2 090, i det senare 1 079 ar. Skulle
dock som man har skäl förmoda, äfven bada paren röra sig
omkring hvarandra, skulle ett sådant omlopp kräfva minst
700 000 år. , .........
Ännu ett under på liimlahvalfvet har teleskopet afslojat tor
oss: stjernhoparna och nebulosorua. Eedan med blotta
ö<»at kunna vi urskilja en sådan skara af tätt packade stjernor
i den stjerngrupp, som kallas Plejaderna eller Sjustjernorna,
men i sjelfva verket, sedd genom tuben, utgör ej mindre an
70__80 stjernor. Men vi föra tuben nu i en stor hage at
venster öfver Yintergatans ena arm till närheten af den
andra, rikta honom der på en viss punkt, och den stora
stjern-hopen i Hercules är i synfältet och visar sig i hela sm prakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
