Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yttre lufttrycket, det vill säga, ju större det vore; och om vi
tänka oss kärlet som ett vidt rör, nedtill försedt med botten
och i öfre änden tillslutet med en rörlig kolf, ha vi redan
hufvudbeståndsdelarna af den atmosferiska ångmaskinen.
Den i kärlet afsöndrade, det vill säga ej i beröring med
vatten stående ångan af 100° temperatur förhåller sig i
afseende på värmets inverkan i det närmaste på samma sätt
som luften och hvarje annan gasformig kropp; hon sträfvar
vid värmeförhöjning att utvidga sig och trycker med ökad
kraft mot kärlets väggar. Men om det tillslutna kärlet,
liksom ångpannan, innehåller på en gång vatten och anga, blir
förhållandet, som vi strax skola se, något annorlunda.
En vätskas kokpunkt beror icke blott af hennes natur, utan
äfven af det motstånd, som den bildade gasen, för att bli fri,
har att öfvervinna. Derför kokar vatten på höga berg vid en
lägre temperatur, emedan lufttrycket der är mindre, och under
luftpumpen kan man få vatten af helt obetydlig värmegrad
att koka. Deraf följer, att då motståndet ökas, blir en
starkare upphettning nödvändig för att frambringa kokningen och
ångutvecklingen. Om vatten och ånga af en atmosfers tryck
finnas i en på alla sidor tillsluten ångpanna, der ångan ej har
något utlopp, ha båda samma temperatur, nämligen 100°.
Ang-rummet har upptagit så mycken ånga det kan af 100°
temperatur; det är, som man säger, mättadt. Detta tillstand kan
emellertid ej fortfara, om upphettningen fort sättes. Å attnet
måste upphettas till mer än 100° för att kunna utveckla mer
ånga. Denna får nu äfven en större spänstighet, ty ju mer
ånga, som uppsamlas i det tillslutna rummet, dess mer
sammanpressas hon och dess mer trycker hon mot vattnet.
Ångtrycket ökas nu ganska fort. Det är vid en temperatur af
100° lika med 1 atmosfer, vid 120° lika med 2, vid 144°
lika med 4 och vid 200° lika med 15 atmosferer. Då vi
komma i håg, att ånga af 1 atmosfer trycker med en kraft af
1 kilogram på hvarje qvadratcentimeter af det omslutande
kärlets väggar, och taga detta tryck 4, 8 och 15 ganger,
kunna vi förstå, hvilken oerhörd verkan den sammanpressade
ångan kan åstadkomma och hvilken mekanisk effekt kan
frambringas af en maskin, hvars ångpanna med till exempel 17,g
qvadratmeters yta uthärdar ett tryck af 3 atmosferer.
Eråga vi, hvilken uppfunnit ångmaskinen, så kan man väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
