Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sträcka af tre mil spränga ej mindre än nio tunlar med en
sammanlagd längd af 5 285 meter och vid Eliielen i ett 100
meter långt galleri föra henne under den tidtals vildt
skummande Griinbach. Söder om Erstfeld går hon i två tunlar
under Bristenlauis farliga lavindrag.
Den stora S:t Gotthardstunneln, som i rak linie sträcker
sig från Göschenen på norra sidan till Airolo på den södra,
mäter 14 944 meter eller nära halfannan svensk mil i längd
och är således den längsta, som ännu finnes på någon
jern-bana ofvan jord. Arbetena började 1872, och den 29 februari
1880 skedde
genomsprängningen af den
sista återstående
bergväggen i
tunnelns midt.
Fullständigt
färdig blef han
i december 1881
och begagnades
redan under de
följande
vintermånaderna till
postföringen,
o-aktadt uppfartsvägarna då
ännu ej voro
fullbordade. Här
som i
Mont-Ce-nistunneln arbetade borrmaskiner, drifna af komprimerad luft, som erhölls
från de vid tunnelingångarna uppstälda kompressorerna. Till
sprängämne användes dynamit och gelatin. I medeltal fortskred
sprängningen med 5,5 meter om dagen. Arbetet erbjöd pa
flere ställen stora svårigheter genom bergets lösa besiraffenhet,
och på ett ställe, under Andermatt, rasade de murade
hvalf-ven i följd af det starka trycket tre gånger, innan man
lyckades gifva dem tillräcklig fasthet. Arbetet, försvarades äfven
ej litet af den starka värmen inuti tunneln, som oaktadt
ven-tileringen genom komprimerad luft uppgick till ej mindre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
