Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wheatstone har medelst den af honom uppfunna apparaten
med roterande spegel försökt utröna elektricitetens verkliga
hastighet och trott sig finna, att den elektriska gnistan på
en sekund tillryggalägger något öfver 40 000 svenska mil,
medan ljuset på samma tid endast hinner 28 000 svenska
mil. Båda hastigheterna skulle alltså förhålla sig som 10
till 7. De nyare undersökningarna visa likväl, att
elektricitetens hastighet icke i allmänhet är så stor, fastän alltid
så betydande, att hon tillryggalägger alla jordiska afstånd på
en ofantligt kort tid.
Sedan man lärt känna elektricitetens
verkningar på afstånd genom långa
trådar, föll man snart på den nära till liands
liggande ideen att använda den nya
naturkraften till ett ilbud åt tanken och
gjorde försök till utarbetande af en
elektrisk telegrafi, hvarvid svängningarna af
en pendel eller öfverhoppande gnistor
skulle användas som tecken. Utförandet
i stort misslyckades dock, emedan man
ej med elektricitetsmaskinen kan
åstadkomma den härtill nödiga
elektricitets-mäno-den 204‘ Genomhorrnin(J °f
ö i o ett k°rt“
Den elektriska telegrafen kunde alltsa
först uppstå, sedan en annan källa blifvit upptäckt, som
ger samma kraft, men dock något annorlunda beskaffad.
Det är den i det gal vani ska batteriet alstrade elektrici-
teten.
Elektricitetsmaskinen sjelf förrättar sålunda intet tekniskt
arbete, om man undantar de stundom förekommande fall, då
han användes till tändande af sprängskott. Han är
företrädesvis en apparat för vetenskapliga försök och studier. Men de
vinkar och insigter, man genom honom erhållit, ledde dock
snart till en vigtig, för menskligheten gagnande uppfinning,
åskledaren, till hvilken vi nu vilja vända oss.
Åskledaren. Betraktar man formen och färgen af de ur-
laddningar, som en leidenflaska eller en stor
elektricitets-maskin ger ifrån sig, måste man ovilkorligt komma att tänka
på blixten, ocli lika nära ligger jemförelsen mellan den
der-vid uppstående starka knallen och åskdundret. När blixten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
