Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ha försatt den lärda och icke lärda verlden i en sådan
uppståndelse som denna. Man anade hennes stora betydelse.
Många fromma, men kortsynta personer trodde sig deruti se
en afsigt att vilja beröfva den allsmäktige ett medel att
utföra sina straffdomar. Denna okunnighetens fördom hindrade
länge åskledarens allmänna användning. Härtill bidrog äfven
ej sa litet nationalfåfängan, som missunnade en amerikan äran
af denna uppfinning och derför sökte förringa hennes värde.
Den första åskledaren, hvilken ej väsentligt skilde sig från
den nu använda, anbragtes af Franklin på en bygnad,
tillhörande en köpman West i Philadelphia, och utgjordes af en
jernstång af tre meters längd och omkring 25 millimeters
diameter. Han isolerades från bygnaden genom dåliga ledare
och förenades genom en metalledning med jorden. 1782 hade
Philadelphia redan på sina 1 300 bygnader mer än 400
åskledare. Alla offentliga bygnader, med undantag af franska
ambassadhotellet, voro försedda dermed. Och just i detta hus
slog blixten ned den 27 mars 1782 och döäade en person.
Nu först lät Frankrikes sändebud förse sin bostad med
skydds-inrättningen. Den första åskledaren i Europa uppsattes år
1754 i Brenditz vid Znaim i Mähren. I England kom, i följd
af det då ännu rådande hatet till Amerika, åskledaren ej i
bruk förr än omkring 1788, och til] en början endast på
fartyg. Till åskledarens allmänna införande i Europa bidrog
väsentligt en af den berömde fysikern Saussure i Geneve
ut-gifven liten folkskrift om hans nytta, hvarigenom fördomarna
mot hans användande småningom skingrades.
Askledaren är naturligtvis helt och hållet af metall; lika
klart är äfven, att de bäst ledande metallerna, silfver ocb
koppar, äfven skulle vara de lämpligaste, om ej jernets mindre
kostnad måste tagas i beräkning. Man bör dock härvid erinra
sig, att i följd af kopparns större ledningsförmåga en ledning
af koppar icke fordrar så stor tvärgenomskärning som en
motsvarande ledning af jern. A andra sidan har åskledaren af
jern fördelen af en betydande styrka, så att han ej lätt brister
genom en tillfällig yttre inverkan.
På åskledaren kan man urskilja tre delar: öfre stången med
spetsen, den till jorden förande ledningen och dennas
försänkning. I stället för spets har man vid flere tillfällen
användt kulor, i den tron, att spetsarna ej skulle kunna upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
