Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lienska universitetsstaden Bologna. Der hade professor G
alvan i af en händelse gjort en upptäckt. Hans fru låg sjuk,
och han hade åt henne ordinerat en soppa på grodben. En
dag lågo nu händelsevis några för detta ändamål flådda
grodor i professorns rum, då han jemte flere medhjelpare var
syselsatt med elektriska försök för att utröna, om, som han
trodde, elektriciteten på väsentligt sätt medverkar vid
kroppens muskel- och nervförrättningar.
Yid dessa försök iakttog man nu, att de döda grodorna
råkade i egendomliga ryckningar, hvar gång man tog gnistor ur
elektricitetsmaskinens konduktor. Galvani ansåg detta härröra
af den i luften befintliga elektricitetens inverkan på nerverna,
och för att närmare undersöka detta upphängde han
preparerade grodben i en krökt koppartråd på jernstaketet till sin
balkong och sökte genom att svänga dem
fram ocb tillbaka bringa dem i beröring med
så mycket luft som möjligt. De förblefvo
dock alldeles stilla; men då de stundom slogo
mot jernstaketet, ryckte de för hvar gång
häftigt till.
Här visade sig alltså en1 ny källa till
elektricitet; men nu uppstod den frågan, hvar hon
vore att söka. Galvani ansåg henne ligga i
djurkroppen sjelf. Han trodde nämligen, att
209. Gaivaniska expe- särskildt, elektriciteten liknande fiuidum,
,n c l’ hvilket efter lionom kallades galvaniskt
fiuidum, genom den metalliska ledningen öfverfördes från
nerverna till musklerna och att kroppen, hvilken efter denna teori
skulle förhålla sig som en laddad leidenflaska, genom
urladdningen försattes i ryckningar. Denna förklaring togs länge
för god, tills hon slutligen efter en lång strid vederlädes
genom de epokgörande undersökningar, som anstäldes af en annan
italiensk forskare, professor Yolta i Pisa, hvilken framstälde
en ny och vida bättre förklaring af samma företeelse.
Yolta liade insett, att det väsentliga i Galvanis försök vore, att
den metalliska ledningen måste bestå af olika metaller, som
bringas i beröring med livarandra, och läsaren kan sjelf öfvertyga
sig härom, om lian, på sätt afb. 209 visar, boplöder eller
hopvrider en koppartråd c med en zinktråd z och med den ena
tråden berör lårnerverna, som blifvit blottade genom afskil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
