Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ra t en, sammansatt äf ett antal sådana element, som af b. 211
utvisar och hvilka sins emellan förenas genom trådar på det
sätt, att alltid en bygel går från den ena bägarens koppar- till
den andras zinkplatta. Den första och sista plattan i raden
gifva den i hela apparaten alstrade elektriciteten.
På samma sätt verka de af Cruikshank uppfunna
trågapparaterna. Samtliga plattorna rymmas här i en enda stor
låda, afdelad i en mängä fack eller celler, af hvilka hvar och
en innehåller en koppar- och en zinkplatta. Alla paren äro
upptill metalliskt förbundna och hvarje cell fyld med en
ledande vätska.
Då sådana apparater kunna efter behag tillökas både i
afseende på plattornas antal och storlek, så kan man med dem
frambringa de starkaste verkningar, med hvilka knappast ens
de största leidenbatterier kunna tätia. Men medan hos dessa
hela den samlade elektriciteten på en
gång exploderade, fortgå här
verkningarna oupphörligt. Det största
någonsin bygda batteri af detta slag är
det väldiga trågbatteriet i London,
som den berömdé kemisten Da vy
använde vid sina försök och
upptäckter. Här voro 200 porslinslådor
förenade till ett enda jättetråg. Hvar #
och en af dem innehöll ett system _ , . , ,
J 213. Zambonis stapel.
af tio plattpar, och hvarje platta mätte
206 qvadratcentimeter. I allt innehöll apparaten sålunda 2 000
par, och hela den metalliska ytan utgjorde 82,5 qvadratmeter.
I verksamhet utvecklade apparaten så mycket väte, att
vistelsen i närheten var förhunden med fara. Han stod derför
i en källare och skickade sina båda ledningstrådar upp i en
öfre våning.
Den motsatta ytterligheten till detta grofva artilleri bildar
den så kallade zamboniska eller torra stapeln, uppkallad
efter Zamboni, professor i Verona* Den består af en otalig
mängd element af koppar, tenn och papper och åstadkommes
helt enkelt på det sättet, att man fasthäftar blad af oäkta
guld- och silfverpapper med papperssidan emot hvarandra, i de
på detta sätt erhållna bladen, hvilkas ena sida sålunda är
öf-verdragen med en tunn hinna af tenn, den andra med en lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
