- Project Runeberg -  De stora uppfinningarna /
324

(1883) [MARC] Author: Louis Thomas Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gen på jernvägarna erbjuda vissa fördelar; men för att vinna
färdighet fordras lika mycken öfning som för inlärandet af
det numera vanliga telegraferingssättet. Emellertid tar
afsän-dandet af ett telegram med denna apparat en jemförelsevis
lång tid, då visaren endast kan röras i en riktning och för

att nå en i alfabetet bakom liggande hokstaf måste föras rundt
omkring hela tafian. Denna besvärliga omväg har ej minst

bidragit att förskaffa den morseska telegrafen det gynsamma

mottagande han funnit.

Detta efter amerikanen Morse uppkallade
telegraferings-system, som nu undanträngde eller rättare sagdt naturligt
utvecklade sig ur det wheatstoneska, har för oss ett särskildt

intresse derigenom, att det i allt väsentligt ännu är det
allmännast brukliga. Med sin föregångare har den morseska
telegrafen det gemensamt, att han genom en elektromagnet
åstadkommer en mekanisk rörelse, men skiljer sig från honom
så väl genom det sätt, hvarpå telegraferingen sker å
afsänd-ningsstationen, som genom sättet för tecknens anbringande å
den motsatta stationen. Han nöjer sig nämligen ej med att på
en tafla angifva de särskilda bokstafstecknen, som han
öfver-lemnar åt telegrafisten att anteckna och hopsätta, utan skrifver
äfven sjelf ned telegrammet på ett allmänt antaget alfabet, som
telegrafisten sedermera endast behöfver öfverflytta i vanlig
skrift. Af denna sin utmärkande egenskap har han äfven fått
namnet skriftelegrafen. Att han framför visartelegrafen
äfven har företrädet af långt större snabbhet, ha vi redan
nämt. Medan den senare i bästa fall endast kan telegrafera
40 till 50 tecken i minuten, kan den morseska åstadkomma
100 på samma tid.

Eör att tydliggöra apparatens utseende och verkningssätt
hänvisa vi dels till afb. 227, föreställande telegrafisten i fullt
arbete vid ett bord, der hela apparaten med alla sina delar
är uppstäld, dels till afb. 228 och 229, der hans båda
vig-tigaste delar, nyckeln och skrifmaskinen, äro återgifna i
större skala. Yända vi oss då först till den större bilden, se
vi under bordet batteriet, som alstrar strömmen, och den från
den ena polen utgående tråden. Vi följa honom på hans väg
först till den strax till höger stående nyckeln, med hvilken
den telegraferande öppnar och sluter ledningen samt sålunda
gifver sina tecken efter det inlemnade telegram, han håller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tluppfinn7/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free