Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kraftiga maskiner har man ock kunnat alstra strömmar, som
uppfylt alla fordringar i afseende på styrkan hos det af dem
frambragta ljuset. För att kunna arbeta måste de emellertid
hållas i gång af en särskild drifkraft, och då i de flesta fall
ingen annan sådan motor än en ångmaskin finnes att tillgå,
blir kostnaden för ljusets frambringande derigenom ej
oväsentligt ökad. Helt annorlunda ställer sig deremot saken, der
vattenkraft erbjuder sig. Här utfaller äfven kostnadsfrågan
afgjordt till fördel för det elektriska ljuset.
Allt efter maskinens storlek ger en lampa ett sken lika
starkt med det, som åstadkommes af 1 000, 4 000 till 15 000
eller ännu flere normalljus. Men en sådan ljusmassa kan
naturligtvis endast i undantagsfall erbjuda fördelar. I vanliga fall
är hon ej blott oanvändbar, utan skulle äfven vara outhärdlig.
Det var derför ett stort framsteg, när den ryske
vetenskapsmannen Jablochkoff uppfann ett sätt att i samma ledning
anbringa flere lampor, det vill med andra ord säga dela ljuset
i ett antal mindre med omkring 500 normalljus. Den af honom
för detta ändamål använda lampan har en alldeles egen inrättning.
De båda kolstängerna stå ej, som vanligt, med spetsarna emot
hvarandra och sättas ej heller i rörelse af en mekanism, utan äro
fästa parallelt med hvarandra med ett litet mellanrum, som
ut-fylles af en isolerande massa, kaolin eller en gipsblandning.
Ljusbågen uppstår nu mellan de Öfre fria ändarna af kolstängerna.
Men allt efter som dessa förbrännas, förflygtigas det isolerande
ämnet och går bort som rök. De båda kolstängerna tillsammans
med sitt isoleringsämne ba utseendet af ett enda ljus, der de förra
bilda veken. Ett sådant ljus varar vanligen två timmar; men
för att kunna lysa hela aftonen finnas alltid inom samma
lampa fyra ljus. Så snart ett af dem förbrunnit, går den
elektriska strömmen af sig sjelf medelst en särskild mekanism
in i det följande och så hela raden igenom. Af alla sätt för
elektrisk belysning af stora öppna platser och lokaler har
Jablochkoffs lampa sannolikt vunnit den största användningen.
Med henne täflar dock Brushs, hvilken i synnerhet i Amerika
fått en mycket stor spridning. Hennes kolstänger vara omkring
åtta timmar. Behöfver lampan brinna längre, sättes genom
en sjelfverkande mekanism ett annat kolpar i verksamhet.
Det senaste och i praktiskt hänseende mest betydande
steget inomi den elektriska belysningens utvecklipg betecknas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
