Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sällskap uti Östersjön, förnyades förbunden med Frankrikes
motståndare, och under det Österrike, sysselsatt på annat
hall, och Spanien, öfverlemnadt ät sig sjelf, genom nesliga
vapenhvilor lemnade Ludvig tillsvidare i besittning af hans
rof, började Karl XI att mot Ludvigs uppblåste
bundsför-vandt, Danmark, sammanknyta det förbund, som slutligen
skulle framtvinga fördraget i Altona. Det var ånyo
Sveriges bemödanden, som räddade det såsom en törntagg i
Danmarks häl vigtiga Holstein. — Afven Wilhelm 111 hade
för att vinna Sveriges vänskap laggt sig ifrigt ut i denna sak. 8)
Sjelf hade Karl XI varit nog mycket statsman, att
kraftfullt understödja den hväifning, som på Englands
kun-gastol upplyftade Wilhelm af Oranien. I sanning en stor
dag, som såg den egennyttiga och egensinniga Stuartska
ätten störtad och med hvilken den Europeiska jemnvigtens
väldige sakförare fattade det mäktiga Englands roder!
Härmed hade de grundsatser, hvilka Karl XI i det utrikes
verket hyllade, vunnit en hög grad af stadga och säkerhet;
ja! den stora faran af ett alltuppslukande Fransyskt
öiver-välde tycktes i sjelfva verket redan vara öfvervunnen. Karl
XI började nu att älven mot sina bundsförvandter intaga
en fullkomligt sjelfståndig hållning, men gaf dock aldrig
sitt öra åt den åsigt, som ehuru undertryckt dock alltjämt
uppbars af de mägtige Herrar med ”Frantzöske Magar”. * 4 *)
8) Jfr. Estrup sidd. 52—56. Cancelie-Radet Samuel Akerhjelms
Relation om Sveriges Rikes tillstånd i anseende till det utrikes
verket; uppsatt den 30 April 1697. Loenboms Haudl. VII. 7—121.
4) Upplysningar i Svenska Historien. II. 2. Rarl XI:s bref till
rådet under sin sjukdom 1687. Huru uppriktigt var han ej
öfver-tygad om visheten i sin utrikes statskonst I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
