Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tal vid K. Alexanders-Universitetets inskrifningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter. Huru förklara denna ringa täflan om en ställning,
hvilken väl borde anses såsom en afundsvärd
förtroendepost — ett det värdigaste, lyckligaste fält för en mans
verksamhet? Har universitetet förlorat sin ansedda plats
i det allmänna tänkesättet? Har det blifvit bundet af
nya och inskränkande lagar, som fjättra dess verksamhet,
eller har det själf, såsom fordom någongång skett, med
afvoghet stött ifrån sig eminenta förmågor, hvilka där
sökt en anställning? Intet af allt detta. Landets
högskola intager, som förr, en aktad ställning och har,
kanske oftare än önskvärdt, den äran att afstå
kapaciteter åt andra betydelsefulla platser i samhället; dess
lagar torde i vissa delar behöfva reform, men bära i
sin helhet en upphöjd prägel af frihet och själfslyrelse,
som icke förunnats alla länders högskolor. Då
veterligen icke heller universitetets styrelse eller dess
konsistorium visat någon fruktan att fördunklas af nya och
eminenta förmågor, måste förklaringen af de vakanta
lärareplatserna sökas på annat håll. För min del tvekar
jag icke att söka densamma dels i de yngre lärarnes
prekära ställning vid universitetet och dels i den
förutnämnda motsatsen mellan tidens materiella anspråk oeh
de ideala behofven. Finlands sånggudinnor äro rika i
förhållande till vårt lands tillgångar, men deras tjenare
kämpa för existensen. Det är visserligen bättre så, än
om vetenskapen vore fattig och dess målsmän slumrade
på sina lagrar — och ur denna synpunkt har
konsistorium vid senaste löneförbättring föreslagit det minsta
möjliga samt erhållit något litet därunder. Det finns
heller ingen som klagar däröfver, att tidens och ortens
behof ha tillvuxit snabbare, än statens, i jämförelse med
iorna tider, frikostiga anslag. Universitetsläraren
uppskattar den äran att stå i upplysningens främsta led för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
