Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
tbälinnan.
öfverröstade offrens klagan», sade hon, «på det ej
högtidens fröjd måtte störas». Man släpade dem
fram till offerstenen, man mördade dem och
öfverröstade deras klagan. Ur elden, som förtärde
deras skälfvande lemmar, uppsteg en söt lukt för
offerpresten, som sjöng gudarnas lof. Äfven
menniskor! Trälar! De arma! Ingen hjelp, intet råd.
De måste. De släpas fram oaktadt böner och
motstånd. JDe måste. Förfärliga Nornadom!
Hårda nödvändighetl Äfven för mig .... hvarföre
nödvändighet för mig? Om jag ej vill, hvem kan
tvinga mig? Kan jag ej, om jag vill, befalla mitt
öde och andras? Blott för den svaga finnes
nödvändighet. Den starke ger sjelf lag och
betvingar sjelfva gudarna. Väl är min växt låg, men
min vilja är kraftig. Offrarè bäfven!–
Om jag dödade Frid och iklädde mig hennes
drägt oph dårade konung Dag i nattens skymning ?
Loke var listig och Loke hade framgång. Jag
känner hans eld brinna i mina Sdror. (Ikläder sig
Frids skrud och sätter hennes krona på sitt
hufvud,) I sanning en herrlig drägt! Väl må hjertat
slå stolt under denna prakt. Nu är jag
konungadotter. [Betraktar sig i en stålsköld.) Ve mig!
Jag är det ej. Min växt är låg och tjock, mitia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
