Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tbXlinnàn. 107
KUMBA (kallt).
Du säger mig blott hvad jag redan vet. Har
du ingen bättre förbannelse hexa!
GRIMGERDA*
Jo, jag har. Och fast den kostar mig mycket,
— skall den uttalas — dig till förkrosselse. Vet
dä Kumba, att En finnes, som kunnat rädda dig,
som kunnat ge dig ro ren på jorden, och efter
döden upphöja din ande till en herrlig lott i det
eviga ljuset, — ja, om du hade offrat honom ditt
högmod, din hämd, ditt hat, så som han begärt
det af dig. Men mot denne har du rasat;
befriaren har du visat ifrån dig, och evigt skall
härefter hans hamn förfölja dig straffande,
hämnande! ... Se den och bäfva!
[Grimgerda svänger sin trollstaf och
uttalar följande med stor ansträngning, och
bortvändt hufvud.)
Du som jag såg hos den bleka Hel! Du hvars
anlete jag ej kan fördraga att skåda! • . . Hvite
gud utan fläck, utan men! Skaparens älskling!
Baldur hin gode! Dig besvär jag till jordens krets!
Dig kallar jag, i kraft af afgrundens makter, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
