Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Ulla - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre fruar
11
kvinna är väl stundom en ganska fundamental del av
tillvaron.
Jag log. Detta var typiskt för Hannibal. Intet
mänskligt är honom motbjudande — det som
verkligen är honom motbjudande kan lugnt antas vara
mindre mänskligt än man trott. Att han är läkare
förklarar endast delvis hans hemmastaddhet i denna
värld med dess lukter, varhärdar och avskrädeshögar.
Det väsentliga är, att hos honom väcks alltid
medkänslan först och den eventuella kritiken sedan. Hos
mig är det tvärtom. Kritiken ligger alltid på lur, och
först efteråt kanske jag upptäcker, att jag kritiserat
ett i grunden beklagansvärt fall.
Vi hade redan talat om våra familjer, nu påminde
sig Hannibal att han var läkare och frågade om Ullas
bronchitis blivit bra vid kusten. Jag svarade, att
enligt breven mådde både hon och ungarna storartat,
men Ulla var ju inte den som klagade över sina
krämpor — i den ringa mån hon hade några.
— Nej, för en stackars läkare är hon en dålig
affär, sa Hannibal och sköt resmössan ännu längre
bak i nacken. Och du som skulle ha råd att betala
praktiskt taget vilka läkararvoden som helst.
— Jo, då skulle du allt må, din gamla rackare.
Att få plundra en skattebelastad löntagare på hans
surt förvärvade guld. Vad skulle du ha det till?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
