Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Brittmässosommar - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Ragnar aj Geijerstavi
tryck, när hon satt i stolen och frågade ut mig om
mina barn, sade mig mera än några ord kunnat göra.
Kom hon hit för sin s. k. avhandlings skull? Den
kunde ha varit färdig länge för allt vad jag visste.
Men jag hade inte gjort någonting, som kunde få
henne att tro att jag var kär i henne. Jag mumlade
det tyst för mig själv, höll upp det som en sköld till
försvar: absolut ingenting. Men jag hade inte heller
gjort något för att få henne på andra tankar. Jag
hade lekt den urgamla leken, på den skulle jag bli
dömd. Men jag hade ingenting anat — jag valde en
ny försvarsmetod. Jag hängde upp en skylt, och på
den stod det skrivet: Blind.
Det föreföll mig inte löjligt att jag, som sett
många förälskelser komma och gå, skulle känna så
starkt nu. Jag visste bara att det gjorde mig
ohyggligt ont för hennes skull. Jag ville inte göra henne
illa: min lilla högst charmerande kamrat från vårens
och sommarens pratstunder och små promenader.
Lösningen var mycket enkel. Jag formulerade den
för mig själv: Min herre bör låta bli att ställa i
utsikt några äpplen, som min herre inte är beredd att
i hennes sällskap plocka från kunskapens träd.
Det var en så att säga paradisiskt enkel lösning,
även om den inte var rolig och föreföll drastisk i en
situation där ingenting skett — i yttre bemärkelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
