Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FANNY CHURBERG - Emot framtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilket de leva, tills en ny tid hinner upp dem och ställer in
dem på den plats, som med rätta tillkommer dem.
I den minnesteckning, som Fanny Churbergs
konstnärs-kamrat, Fredrik Ahlstedt, gett av henne kort efter hennes
död, framträder tydligt en uppfattning, som även bland
konstnärerna hos oss gjorde sig gällande i fråga om hennes
arbete och hennes begåvning. Ehuru Ahlstedt tillerkänner
henne ett aldrig sviktande mod och en outtröttlig viljekraft,
vill han dock icke räkna henne »bland banbrytare på
konstens bana i vårt land, men dock såsom en den där var med».
Dä Fanny Churberg på 1870-talet ställde ut sina tavlor,
emottogos de ofta här hemma med ogillande, man hade mycket
att anmärka på dem, det hände till och med att kritiken
kallade dem »råa», »tillyxade» och »brutala». I många år efter
hennes död var sedan hennes konstnärliga livsverk nästan
helt förgätet, undanskymt av andra mer lättfattliga verk.
En enda gång, år 1905, hade en del av hennes tavlor varit med
i den retrospektiva avdelningen på en utställning av
kvinnliga konstnärers arbeten här i Helsingfors; någon större
uppmärksamhet torde dock Fanny Churbergs tavlor icke då
tillvunnit sig. — Men den ursprunglighet och det oavlåtliga
natur-studium, som konstnärinnan lagt in i det bästa av vad hon
utfört, var en levande kraft, som visade mot framtiden.
Och denna framtid grydde omsider, då en stor
Minnesutställning i Stenmans konstsalong på hösten 1919 anordnades,
varvid en samling av Fanny Churbergs verk fick stiga fram för
allmänheten och vittna om att denna konstnärinna var en av
de starkaste och personligaste begåvningarna i vår målarkonst.
Minnesutställningen blev en stor upplevelse i konstlivet
hos oss. I en kort inledning till utställningens katalog
ävensom i en uppsats i Stenmans konstsalongs publikationer III
uppdrog Signe Tandefelt med värme och insikt riktlinjerna
i den bild utställningen gav av Fanny Churbergs
konstnärs-gärning. — »Man målade icke då såsom hon», säges i denna
redogörelse. Man såg pä 60- och 70-talet sitt land med
Topelius’ ögon, hans diktning hade trängt in i allas sinnen. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
