Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - MARIA WIIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hit och se Cottet, Carriére och mänga andra, man vet icke vad
de förmå förrän man ser dem här, en sådan bit hav med klippor
som Cottefs har du icke sett. Och Collin är lika vacker, ehuru
en ton gulare, men ’Pauvre pécheur’ är ännu vackrare och
förefaller kraftigare i färg än jag minnes den. — Men en hel hop av de
historiska jättetavlorna se ohjälpligt föråldrade ut.
Det lilla rummet med impressionisterna är mycket intressant
med sina vackra Degas och många andra. Ja, om jag är förtjust
i de äldre franska, sä förstår jag platt icke de unga konstnärerna.
Det är den vildaste impressionism eller vad det nu heter, det är
ett drygt arbete att gå på salongen, att försöka få en form i dessa
färgmassor, jag är uttröttad efter några salar. Raffaelli, som ocksa
jämte några äldre exponerar med de unga, höll jag på att icke känna
igen, en färgstark solig kyrka är mycket vacker, men i den stora
tavlan ’En offentlig sammankomst’ med figurer i naturlig storlek,
är han icke så stark som i de små, och om han själv begagnar sina
färger1, så förtunnar han dem med någon vätska ty de förefalla
flytande, endast dagerklickarna äro tjocka.
Rodin har ett skilt rum för sig, där finnes både gott och ont,
de flesta endast till hälften uthuggna ur marmor-block, en
jättehand, som höjer sig ur marmormassor och i vilken vilar två små
hopkrupna figurer, det är uttytt: ’Gudfaders hand som håller Adam
och Eva’. En hel hop teckningar i de vildaste ställningar och i
olika toner akvarell se ut att vara gjorda på en sekund. — Om
man nu undantar dessa gubbar, så var Secessionisternas
utställning i Berlin mycket intressantare, ty där voro många utpräglade
konstnärskaraktärer, helt olika varandra, de hade sina skilda
rum. Hodler med stora symbolistiska dukar, sträng och kraftig
i teckningen, men grym i färgen. En annan mycket fin i färgen
— som han målar ytterst tunnt så att den röda teckningen överallt
skimrar igenom, ibland syns endast duken med litet röd kontur
— begagnar sig av silver och guld i färgerna, han hade flere
intressanta porträtt, mannen heter KJimt. Jag har nu med ett sådant
intresse studerat färgen på rummen och dekorationerna vid de
olika expositionerna jag sett. På utställningen i Liége voro de
franska salarna så ytterst fina. Belgierna hava icke smak i det
fallet.
Mycket roligt var det att se Meunier i Bruxelles, han verkar
så överväldigande med sina jättefigurer till monumentet över
’arbetet’, man måste tänka på Michel Angelo. Och så hans
små förtjusande tavlor från sotiga städer med röda tak. Snart
’) Ett slags oljefärger, som kallades »Raffaellifärger».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
