Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Hem och stat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEM OCH STAT
på sin lilla skapelse, hemmet, vad har mannen verkat främst
och störst?
Det kan inte vara någon tvekan om svaret. Mannen har
skapat staten. För den har han tjänat, för den har han lidit.
Han har gett den sitt övermänskliga arbete som dess
styresman, han har vågat livet för att reformera den. Han har
skänkt den sina djupsinnigaste tankar, ställt sig framför
kanonmynningen för att försvara den. Han har sammanfört
dess område, utarbetat dess lagar, inordnat folkklasserna i
denna oändligt konstrika skapelse, som omfattar oss alla
och förenar oss som lemmar i en kropp.
Aldrig skall man förneka mannen hans stora ära som
samfundsdanare. Inte bara den sitora helstaten, utan alla
dessa små och stora organisationer, som den innefattar, är
hans verk. Så snart vi går utanför hemmets fyra väggar,
möter vi honom och endast honom. Han har skapat gården,
byn, kommunen, staden; han har upprättat kyrkan,
universitetet, industrisamhället; alla de stater i staten, som vi
känner, är från början hans verk. Han är den största byggaren
av mänskliga myrstackar, han står aldrig ensam, tillhör
alltid en sammanslutning. Ingen man är så ärad som
statsmannen, som den stora regenten, därför att vi känner och
förstår, att mannens främsta gåva till kulturen är den
välordnade, starka, skyddande staten.
Men nu må väl vi kvinnor fråga oss: "Är det möjligt för
oss att jämföra vår lilla skapelse, hemmet, med mannens
ctolta verk, staten?"
Låt oss då för det första slå fast en sak! Det är inte min
mening att säga, att hemmet, sådant, som jag nyss har
framställt det, är förverkligat överallt. Om så vore, då skulle
troligen mänskligheten stå vid sitt mål och inga reformer
eller framsteg vidare vara nödvändiga. Naturligtvis vet jag,
att de flesta hem inte är fullkomliga och att många är
dåliga. Men de goda, de lyckliga hemmen finns dock. Vi har
sett dem. Vi har levat i dem. Vi har kanske inte ägt dem
själva, men vi kan vittna om att de finns. De är inte bara en
dröm. Kvinnor kan skapa dem i fattigdom och i rikedom,
i ringhet och i förfining. De inrymmes i kungaborgen och i
11. — Lagerlöf, Troll och människor, J^g]^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
