Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Hem och stat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TROLL OCH MÄNNISKOR
all klagan från arbetslösa? Vad vittnar utvandringen?
Vittnar allt detta, att han har lyckats, att han någonsin kan
lyckas?
Och se nu! Just i detta ögonblick i tiden, då staterna
vacklar, så beundransvärt de än är uppförda, då den sociala
omstörtningen synes stå för dörren, då är det, som den stora
kvinnliga invasionen in på det manliga arbetsfältet, in på
statens mark tar sin början!
Har detta något att betyda? Eller betyder det endast, att
kvinnan önskar sig bättre levnadsvillkor, likställighet,
ombyte, frihet, makt? Varför kom den då just nu? Man skall
vara blind för att inte se, döv för att inte höra.
Eller hör hon inom sig något, som kallar och manar?
"Gå ut i nytt, hårt arbete! Tag platsen vid järnvägsbommen,
sopa gatan, skriv rent på kontoret, sälj frimärken på posten,
undervisa långt ner i ’förberedande’, sitt vid telefonluren,
var hantlangare vid operationerna, gör allt detta obetydliga
arbete, och var viss, att det inte är bortkastat!
Var övertygad framför allt, att det har varit nödvändigt!
Du måste in överallt, du måste finnas till hands överallt, om
staten en gång skall kunna bli älskad som ett hem. Var viss,
att din arbetskraft, som nu är så ringaktad, snart skall bli
uppskattad och eftersökt, ja, tagen i anspråk över förmågan.
Var viss att på samma sätt, som läkaren inte mer kan reda
sig utan sjuksköterskan, skall prästen och
fattighusföreståndaren begagna sig av diakonissan, fabriksägaren av den
kvinnliga inspektrisen! Var viss, att vi snart skall finnas
överallt, i obygder och i städer, med många nu okända titlar
och yrken, men alla arbetande för det gemensamma målet!"
Ack, vi kvinnor är inga fullkomliga varelser, ni män är
inte fullkomliga mera än vi. Hur skall vi nå fram till det,
som är stort och gott, utan att hjälpa varandra?
Vi tror inte, att verket skall gå fort, men vi tror, att det
vore synd och dårskap att avvisa vår hjälp. Vi tror, att
Guds vind för oss. Det lilla mästerverket, hemmet, var vår
skapelse med mannens hjälp. Det stora mästerverket, den
goda staten, skall skapas av mannen, då han på allvar tar
kvinnan till sin hjälpare.
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
