Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Hur adjunkten fick prostdottern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR ADJUNKTEN FICK PROSTDOTTERN
Han hade talat om de syndiga själarnas jämmer, när de
blir utestängda från paradiset.
Och prostdottern blev helt förskräckt. Hon tyckte, att
hon gick och bar på en stor synd, som hon måste försona.
Efter kvällsvarden, när adjunkten hade sagt god natt,
följde prostdottern med honom ut i förstugan.
— Vill pastorn för Guds skull säga mig sanningen? sade
hon. Gick pastorn oCh grät i eftermiddags, när pastorn gick
till kyrkan?
— Det gjorde jag, sade han. Det kunde jag inte låta bli.
Då visste prostdottern vem det var, som hon hade hÖrt.
Det kändes underligt i hennes hjärta, när hon förstod,
att hans kärlek till henne var så stor och att han hade
erfarit ett så starkt lidande vid att få hennes avslag.
Hon fann det ljuvligt att vara så högt älskad, och hon
tänkte inte mer på sina andra friare, och inte heller kom
hon mer ihåg hur ful och fattig adjunkten var.
— Jag vill inte, att pastorn ska vara så där olycklig, sade
hon. Jag ska bjuda till att lära mig att tycka om pastorn.
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
