Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Solförmörkelsedagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TROLL OCH MÄNNISKOR
SOLFÖRMÖR KELSEDAGEN.
Det var Stina från Buåsen och Lina från Fåglasången
och Kajsa i Lilhnyra och Maja från Storhöjda och
Beda i Finnmörkret och Elin, den nya hustrun på det gamla
soldatbostället, och ett par tre andra gummor.
De bodde allesammans längst borta i socknen, nedanför
Storhöjden, i en trakt, som var så stenbunden och oländig,
att ingen av de stora gårdsägarna hade brytt sig om att lägga
vantarna på den. En av dem hade sin stuga liggande på
en kal berghäll, en annan hade fått den uppsatt i kanten
av en myr, en tredje hade den stående högst uppe på en
backe, som var så brant, att det var ett riktigt arbete att
komma upp till den. Och om någon av de andra hade fått
sin koja rest på gynnsam grund, så kunde man vara viss
om att den till gengäld låg så tätt under berget, att det
skymde bort solen alltifrån höstmarknaden ända till Marie
Bebådelsedag.
Allihop hade de odlat upp ett litet potatisland åt sig
tätt invid stugan. Och detta hade vållat stort besvär, för
visserligen var det sant, att det fanns många slags
jordmån där under berget, men det var också sant, att alla
täpporna var svåra att göra fruktbärande. Somliga hade
måst plocka bort så mycken sten ur sin åker, att den kunde
ha räckt till att resa en herrgårdslagård, andra hade fått
gräva diken så djupa, att de kunde ha dugt till gravar,
andra hade fått bära ihop myllan säck för säck och breda
ut den på kala berget. De, som hade det bäst, hade jämt
och samt att kämpa med tistel och molla, som sköt upp
med en kraft och en riklighet, som om de trodde, att hela
potatislandet var iordningställt bara för dem.
Alla gummorna satt ensamma i sina stugor, så lång dagen
var, för också om de hade en man, så gick han var morgon
bort på arbete, och deras barn gick till skolan. Några var
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
