Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ax
drig på predikstolen utpeka någon viss person, som kunde vara hans
ovän. Han kompilerar ej Postillor, utan det är hans rena sjal, som
talar hjertats och Religionens äkta språk; och hans tal dör ej i
luften; det fäster sig i hans åhörares lijertan. Aldrig har han gifvit
Hö gvördige Herr Biskopen någon silfverkanna, och aldrig
Consisto-rium några dusörer. Han hlir hellre qvar i sitt kära Brödlösa, än
att han ville köpa sig ett bättre. Med sina socknebor är han alltid
i godt förstånd, och grälar aldrig om pastoralierna, utan är nöjd
’ med sin lagliga del, som ingen missunnar honom. Likstol tar han
aldrig; ty han säger att det vore en dubhel förlust för bonden, om
ban skulle mista sin hustru och sin ko på en och samma gång.
Vederlag vill han icke heller ha; ty han säger att Presterne berga sig
nog ändå, utan att Kronan skall slarfva bort sina knappa inkomster
åt Presterskapet. Skolan har gubben en särdeles vård om. Den
besöker han flitigt; ty han säger med< tårar i ögonen: «den bär
generationen är mycket förderfvad; det ligger derföre makt uppå, att
uppfostra den uppvexande ungdomen väl; ty annars blir den nya
generationen ingen bit bättre än den här, och hvart vill vår gode
Regent ta vägen med en dålig Nation?» Intet tillfälle låler vår
Pastor gå forbi, utan att uppmana hvar och en till Gudsfruktan och
dygd, till lydnad emot Öfverheten och Lagen; till enighet och till
kärlek emot sin nästa och till Fäderneslandet; ty han säger : »är
folket gräligt och olydigt, så står det aldrig rätt till med Presten och
Kronobetjeningen; det ar1 merendels deras eget fel, om de icke hafva
folket på sina fem finger.» Katekes-förhör är han mycket fallen för.
Han anser dem göra långt större nytta än predikningarne. Sitt
boställe sköter han med mycken omsorg. »Så der så g det ut, när jag
tog det emot», säger han, «så här ser det ut nu; min efterträdare
skall ingenting ha att klaga.» Sina Sockenbor underrättar han noga
om alla de nya försök, som han gjort i åkerbruket, och råder dem
att försöka alla dem, som slagit väl ut för honom sjelf. Frön till
gräs och- fodervexter har han lånat dem, och det är rätlnu ingen
torpare, som icke är hekant med deras odling. Både ladugårdar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
