Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
fallen erfarit Jennâ sanning, och om jag äfven nu kan bevisa den,
så lofven, Mylords, lofven England och eder sjelfva, att låta
öfver-tygelsen inträda i edra sinnen, och låten icke det Engelska
ädelmodet, inför Europas ögon, missledas af en förhastad slulkonst
Hvad är tryckfriheten, Mylords, när den betraktas till sina
moraliska och politiska följder? Ej medborgarens frihet att (rycka; meu
den, att genom trycket meddela sina tankar. Den förra är, förutan
den sednare, ett dödt medel; den hör alltså icke till vår
öfverlögg-ning; utan när vi här nämna tryckfriheten, förstå vi dermed endast
rättigheten att yppa allt hvad man tänker. Till vidare ljus i delta
ämne böra vi också förutsätta a:ne sanningar, neml. att ju större
utspridningen är af tankar oth begrepp, ju större och allmännare
är upplysningen; och ju större bristen är i den fijrra, ju större är
också okunnigheten. Det ankommer således att noga beräkna både
upplysningens och okunnighetens olägenheter och nytta. Låtom oss
då till den ändan först fråga erfarenheten: låtom oss kasta ögonen
på de betydligaste Stater, hvilkas historie kommit till vår kunskap:
alla skola bevittna, att Folken varit sälla och mäktiga i mån af sin
upplysning, och tvertom; ty under okunnigheten var de tänkaudes
antal minst och svagast, men kände ensamt tyngden af sitt öde.
Osälllietan är också ett tillstånd, hvari man sällan kan lida någon
annans sällhet; och det är dessutom lättare alt vara nedrig, än att
uthärda ett oupphörligt förtryck.
Skulle väl någon, som rätt insett omvexlingen och inflytelsen
af mörker och ljus i Europa, vilja önska medeltiden tillbaka, i
utbyte mot den närvarande? Jag slutar deraf, alt intet tillstånd kan
vara förskräckligare för ett folk, än okunnighetens: att upplysningens
olägenheter och missbruk ej allenast äro mindre vådliga än
okunnighetens, utan ock mindre betydliga än upplysningens förmåner; och
alt, då det tillika är enligt med naturen af upplysning och
okunnighet, att endera alltid måste sliga. och den andra falla; så är det
den förra som skall understödjas, och den sednare som skall störtas.
För 3oo år tillbaka kunde ingen förutse den grad af upplysning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
