- Project Runeberg -  Två berättelser /
18

(1898) [MARC] Author: Franz Hoffmann Translator: Henning Wendell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den första natten, som han tillbragte på skeppet,
blef ej särdeles angenäm för honom men likväl
dräglig nog. Hans bädd bestod ej af annat än en madrass
i en smal koj, som hade mest likhet med en ugn.
Också var det nästan lika hett där som i en ugn, och
Hans måste andra morgonen tillstå för sig själf, att
han, om han fått välja, hellre hade sofvit där hemma,
i sin sköna säng i den snygga, luftiga kammaren än
här i det kväfva och illaluktande rummet på
mellandäck. Emellertid tröstade ban sig snart, öfverfarten
skulle ju ej räcka någon evighet — om tre eller
senast fyra veckor kunde han vara i New York, och
sedan voro alla små besvärligheter, som nödvändigt
medfölja en längre sjöresa, öfverståndna. Väl kunde
han knappast göra sig en föreställning om alla dessa
små besvärligheter och underskattade dem nog, ty
han hade aldrig förr företagit en fyra veckors sjöresa,
på mellandäck af ett öfverfvildt emigrantskepp.

Några dagar förgingo, men »Baltimore» — så hette
skeppet, på hvilket Hans befann sig — gjorde ännu
ej några anstalter för afresan. Den första dagen röjde
Hans ingen otålighet däröfver; lifligheten i hamnen,
de ankommande och afseglande stora skeppen, sorlet
från människor af alla nationer voro en for honom
alldeles ny underhållning, och tiden gick därför tämligen
fort för honom. Men redan andra dagen fann han
lång och tråkig, och tredje dagen gick han fram till
kaptenen och beklagade sig öfver att affärden uppsköts
så länge. Kaptenen urskuldade sig med att det nu
rådande låga vattenståndet ej hitintills varit lämpligt
för afsegling, och Hans måste, antingen han ville eller
inte, nöja sig med detta besked. Men vistelsen på skeppet
började redan i hamnen blifva nästan olidlig för honom,
hvartill, utom tråkigheten, som han måste utstå, kom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvaberatt/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free