Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och väntade nu med otålighet på köpare. Men de
förbigående märkte honom knappast; de voro alla så
fördjupade i sina egna angelägenheter, att de ej hade
öga för något annat.
Hans insåg, att han åtminstone måste göra sig hörd.
Därtill gafs intet annat medel än att ropa ut och
beprisa sin vara med hög röst. I början ville detta
alldeles icke lyckas honom, han var generad, och en känsla
af blygsel ville sammansnöra hans strupe. Men —
nöden drifver hund i band! Om han vid middagen
ville hafva bröd, måste han ropa, och — han ropade!
Det hjälpte också. En och annan af arbetarne hörde
honom, närmade sig och köpte ett par cigarrer, då
priset var billigt. Tobaken smakade bra: han fick fler
och fler köpare, och vid middagstimmen, då de flesta
människorna gingo för att äta, infunno sig köpare
dussinvis. Hans gjorde en god affär, och innan
kvällen hade han sålt hela sitt cigarrförråd och kunde åter
skramla med några dollars i sin ficka. De kunde
visserligen endast skydda honom en kort tid från att lida
brist, men det var i alla fall att vinna tid och
därmed äfven hopp och mod.
Dagarna gingo — Hans hade trots alla
bemödanden ej kunnat få något arbete. En morgon stod han
med tomma fickor och tom mage vid hamnen och
blickade sorgsen och tröstlös på de glittrande vågorna.
Med ångerfull längtan lät han sina tankar fara hän
öfver hafvet långt bort till den tyska
hemlandsstranden, och han hade gärna gifvit halfva sitt lif, om han
kunnat simma öfver denna oändliga vidd. Skepp, som
voro segelfärdiga till Tyskland, lågo där nog i
hamnen, men hvilken kapten skulle velat föra den
utblottade äfventyraren till den kända kusten? Hans var
nära att förgås af smärta och sorg, och en tanke på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
