- Project Runeberg -  Två berättelser /
65

(1898) [MARC] Author: Franz Hoffmann Translator: Henning Wendell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till Tyskland», sade han sakta för sig själf. Alltså,
friskt till arbetet — lönen kommer efteråt!»

Såsom snickare var han på förhand van att umgås
med såg och yxa, och slagen af hans yxa kraftigt
måttade mot lönnens väldiga stam, så att spånorna
flögo omkring, skallade långt bort i den susande
urskogen. Mot middagen hade Hans genomhuggit
trädstammen så djupt, att den väldiga kronan hvilket
ögonblick som helst kunde störta omkull.

Först nu visade sig åter herr Blunt och hans
bägge söner, Bob och Bill. Hela förmiddagen hade
Hans varit tvungen att arbeta ensam. Farmaren
berömde hans flit; sedan lade han med sina söner,
kraftiga gossar på tolf och femton år, sista hand vid
skogsjätten, som i fallet drog de närmaste mindre träden
med sig till marken.

»Så, nu kan det vara nog arbete för i förmiddag»,
menade farmaren. »Vi kunna nu tänka på att äta.»

Alla fyra begåfvo sig tillbaka till huset, hvarest
hustru Blunt, en gammal ful kvinna med grofva drag
och grått hår, hvilket nedföll öfver ansiktet i långa
stripor, hade lagat i ordning maten. Anrättningen var
den bekanta: fläsk och majskakor, dåligt te och kaffe
utan mjölk och socker. Hans åt med motvilja, men han
måste gripa sig an, om han ej ville lida hunger. Man
kunde nu en gång ej få något bättre här i ödemarken.

Efter slutad måltid gingo de åter till arbete ute
i skogen. Farmaren och hans söner följde visserligen
med sin arbetare men gjorde sig ej mycket besvär
där ute med att hjälpa honom. Hans måste göra det
hufvudsakliga, de andra ingrepo endast tillfälligtvis
och aktade sig noga för öfveransträngning. Hans
arbetade, tills det blef mörkt. Då först lät farmaren
honom sluta och inbjöd till aftonmåltid.

Ungdomsböcker 48. Två berättelser. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvaberatt/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free