Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
FÖRSTA KAPITLET.
På levéen.
»Otack är världens lön», säger ordspråket, och det
ligger nog sanning däruti, men icke alltid.
Tusentals välgärningar utsås dagligen på världens
hälleberg, utan att människovännen får se någon
glädjande frukt därutaf. Skulle vi likväl därför få
tillsluta våra hjärtan vid anblicken af fattigdomen,
eländet, sjukdomen, hjälplösheten hos alla dessa olyckliga,
som uppfylla jorden med hopplöshetens ängsliga
suckar? Få vi med kall blick och sluten hand vända
oss bort ifrån dem och söka ursäkta vår
obarmhärtighet med denna tanke: »Hvarför bevisa välgärningar?
Man har i alla fall ingen tack därför!»
Blott ett förhärdadt sinne kan tänka, säga och
handla så. Den, som verkligen menar väl med sig
själf, sitt samvete, sin själs frälsning och med
mänskligheten, låter sin vänstra hand icke veta hvad den
högra gör, och äfven om han ej får skörda någon
tacksamhet, så finner han likväl en rik lön i medvetandet
att hafva handlat så, som en äkta Kristi lärjunge och
efterföljare skall handla.
Den, som begär tacksamhet, har redan fått ut
sin lön.
Om det än är sant, att »otack är världens lön»
i de flesta fall, så finner man likväl bland de fattiga
och behöfvande rätt ofta goda och tacksamma hjärtan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
