- Project Runeberg -  Två berättelser /
125

(1898) [MARC] Author: Franz Hoffmann Translator: Henning Wendell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pl Mississippi. 125

Det plötsliga anfallet kom skurken att tumla
omkull och med en volt öfver den låga relingen föll han
i floden. Därvid tappade han en sexpipig revolver, som
Tomas ögonblickligen ryckte till sig och stack i
bröstfickan.

Hela uppträdet hade knappast tagit femton
sekunder, men den korta tiden hade varit tillräcklig att
samla ett halft dussin människor på akterdäcket, hvilka
vigt hoppade ned i den nu på vattnet flytande båten.
De afskuro linan, som ännu fasthöll den lilla
farkosten vid skeppet, och stodo just i begrepp att ro bort
därifrån, då Tomas tillropade dem ett dundrande »halt»
Samtidigt siktade han med den lyckligt eröfrade
revolvern på männen i båten. »Stanna, ty annars aflossar jag
alla sex piporna på er, och om inte kulorna träffa er
alla, skola de åtminstone genomborra båtens plankor,
så att ni bli dränkta som blinda kattungar.»

»Hvad fordrar du af oss, usling?» ropade en röst
nedifrån.

»Att ni taga min husbonde, som ligger här
afdå-nad, med i båten!» svarade Tomas. »För min egen del
stannar jag här, men min gode husbonde måste
räddas. Fort, karlar! Hvarje sekund är dyrbar.»

Männen i båten, skrämda af den modige
ynglingens hotelser, fogade sig efter hans vilja.

»Fort då ner med honom!» ropade en af dem.
Tomas upplyfte kaptenen och lät honom sakta glida ned
öfver relingen. De nedanför stående karlarne mottogo
honom, och hastigt aflägsnade sig därefter båten från
Amazonen, som hotades af den dubbla faran att brinna
upp eller sjunka.

»Gud vare tack», sade Tomas för sig själf, »min
gode husbonde är räddad, och nu får jag tänka på min
egen räddning.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvaberatt/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free