- Project Runeberg -  Två berättelser /
143

(1898) [MARC] Author: Franz Hoffmann Translator: Henning Wendell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Obegripligt!» sade han för sig själf. »En olycka
måste ha träffat honom. Frivilligt har han inte
uteblifvit, ty han hyste för mig en sann och oegennyttig
tillgifvenhet. Och äfven jag håller pojken kär. Det
har lyckats honom, hvad som hittills icke lyckats någon
annan, nämligen att smälta isen kring mitt hjärta
och återskänka mig tron på mänskligheten. Och nu,
då jag tänkte få öppna mitt hjärta för honom och
belöna honom, är han spårlöst försvunnen!
Obegripligt! Alldeles obegripligt! — Ännu ingen
underrättelse om Tomas?» frågade han Burke, som just hade
kommit i en båt från staden upp på däcket.

»Ingen!» svarade styrmannen och ryckte på
axlarna. »Han har nog tröttnat vid lifvet ombord och
i hemlighet skuddat stoftet af sina fötter. När allt
kommer omkring, torde han väl ändå vara en
otacksam, lättsinnig slyngel.»

»Det betviflar jag, ty jag har pröfvat honom och
alltid funnit honom ärlig och trogen», svarade
kaptenen med en suck. »I trots häraf inser jag väl, att
det skulle tjäna till intet att längre ligga för ankar
här. I morgon bittida, om den gynnsamma vinden
håller i, sticka vi ut till sjös. Laga, att allt är i
ordning, Burke!»

»Godt, kapten!» sade styrmannen, och kapten
Brenner begaf sig åter till sin hytt, som föreföll honom
dyster, och enslig, då hans trogne tjänare ej längre
gick där och sysslade med hvarjehanda.

Ännu höll han Tomas kär. Men hur snart skulle
han icke få anledning att afsky och förakta honom i
djupet af sin själ!

Tetis hade kommit ut på öppna sjön, och nu
ansåg styrmannen ögonblicket vara inne att sätta sina
fördömda planer i verket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvaberatt/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free