Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Läsningen. Landet - 18. Luppiovaara och Aavasaksa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18. Luppiovaara och Aavasaksa.
(Österbotten.)
Strid och brusande slingrar sig gränsfloden Torneå
genom många forsar och fall till sin grunda mynning i
Bottniska viken. Bland de många höjderna vid dess stränder
reser sig på älvens svenska strand 6 mil *) norr om
Torneå stad, den höga och kullriga bergstoppen Luppiovaara.
Redan på långt håll ser vandraren bergets linjer avteckna
sig mot horisonten, än kastande långa skuggor, än
skimrande i bjärta dagrar alltefter solens ställning samt årets
och dygnets tid. På bergets topp finner man många stora
klippblock, underligt staplade på varandra* Mellan dessa
klippor finnes också en grotta, där den trötta vandraren
stundom vilar på de ständigt fuktiga stenarna, som likna
trappor för jättar.
Mycket berömdare än Luppiovaara är likväl berget
Aavasaksa, som reser sig 7 mil norr orrf staden på finska
stranden, där floden Tengeli utfaller i Torneå älv. Tengeli
löper i en båge kring Aavasaksas fot liksom ett silverbälte
omkring en grönskande vall. Aavasaksa självt är varken så
högt eller så vilt som mången annan fjälltopp, men
utsikten därifrån är beundransvärt vacker åt öster och norr.
Där ser man den slingrande älven med övertorneå kyrka
och kyrkoby vid dess strand. Längre bort lyfter sig kulle
vid kulle i en lång rad av bergshöjder, några nakna, men de
flesta skogbevuxna och bétäckta vid midsommartid med
en sommarmjuk grönska. På Aavasaksas topp med den
sköna utsikten omkring sig bodde år 1736 lärda män i en
fattig koja, och år 1739 såg man där åter andra lärde.
De hade rest från det sköna och varma Frankrike så långt
upp till norden för att mäta solens lopp och därigenom
utgrunda jordens skapnad vid nordpolen.
Ty det, som förskaffat Aavasaksa ett så stort rykte
bland nordens berg, är varken dess höjd eller dess utsikt,
utan den egenheten, att man icke behöver resa längre åt
norr för att se solen kl. 12 om midsommarnatten. Därför
*) 1 mil = 10 kilometer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
