Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Läsningen. Landet - 40. Om att förutsäga väderlek, omarb. av A. Heinrichs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter, där lufttrycket är lika, får man en s. k. isobar (linje för
lika lufttryck). Dessa isobarer hava oftast utseende av
slutna, cirkelformiga eller ovala linjer. Begränsa de ett
område med lågt lufttryck, benämnes detta
lufttrycksmini-mum, i motsatt fall, d. v. s. om lufttrycket är högt,
luft-trycksmaximum. — Lufttrycksminima äro egentligen stora
luftvirvlar eller oväder, som uppstå ute på Atlantiska
havet och fortskrida därifrån i ostlig riktning över Europa,
oftast över dess nordliga delar. De föra med sig mulen
himmel och stor fuktighet samt åtföljas av starka vindar
vilka kretsa runtomkring och inåt virveln motsols. Då ett
sådant oväder nalkas, faller barometern, och vi se ofta på
den klara himmelen i väster fina moln i form av strimmor
eller fjädrar skjuta upp. De betäcka inom kort hela
himmelen och tyckas sammangå i två på motsatta sidor av
himlavalvet belägna punkter (»Noaks ark» eller »väderrot»).
— Kring ett lufttrycksmaximum kretsa vindarna medsols
och utåt från mitten av det höga lufttrycket. Då är luften
vanligen torr, himmelen molnfri, och barometern står högt.
Ett lufttrycksmaximum medför om sommaren hetta, om
vintern köld.
Den meteorologiska anstalten har till uppgift att
genom beräkningar och jämförelser mellan dagens
väderleks-karta och de föregående dagarnas sluta sig till de
förändringar, som äro sannolika. Vanligen visa sig dessa
beräkningar riktiga blott för en dag eller på sin höjd för två
dagar framåt. Även en enskild iakttagare, som ej har tili’
gång till en väderlekskarta, kan bli en rätt god spåman,
om han har en barometer och lägger på minnet
tillförlitliga märken av moln och dylikt, som bebåda
väderleks-förändringar.
Av stor vikt vore det att kunna förutsäga väderleken
för en längre tid framåt. Under de sista tiderna har man
sökt finna ett pålitligt märke, varav man kunde sluta sig
till, om en stundande vinter skall bliva kall eller blid, om
våren skall komma tidigt eller sent. Ett sådant märke
tror man sig hava funnit i Atlantiska havets större eller
mindre värme. Då Atlantens vatten redan i december är
avgjort kallare än vanligt, blir vintern kall och våren
sen; om det vid samma tid är avgjort varmare än vanligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
