Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Läsningen. Landet - 44. Lapplands guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av Kemi älv stenar, i vilka fanns gediget (rent) guld. Detta
gav Finlands styrelse anledning att utsända kunniga män
för att undersöka bergstrakterna i den höga norden och på
detta sätt utröna, vad man borde tro om folkets
berättelser.
I mer än tjugu år sökte man guldet förgäves. Det
fanns visserligen i många av Lapplands strömmar och
bäckar, men det fanns i de allra minsta och tunnaste fjäll,
så att man, när man urvaskat sanden en hel dag, kunde
finna ett guldfjäll, som knappt kunde ses med blotta
ögonen. Då fick man höra, år 1867, att norrmännen funnit
guld vid stränderna av gränsfloden Tana i Lappmarken.
Finska regeringen utsände ånyo kunniga män, och de
funno mera guld. I Uleåborg voro två sjömän, Ervast och
Lepistö, som förut sökt guld i Kalifornien. Dessa togo sin
ränsel på ryggen och begåvo sig om sommaren 1869
ensamma ut i Lapplands ödemarker. Där begynte de vaska
sanden i floder och bäckar, och när de återvände om hösten
hade de funnit guldsand till ett värde av 6,000 mark i
penningar. Nu utbredde sig ryktet om Lapplands skatter;
många beredde sig att söka en hastig rikedom. En
förordning utkom, att ingen skulle få söka guld utan regeringens
tillstånd, och att en viss andel av vinsten skulle tillfalla
finska kronan.
Om sommaren 1870 voro redan många guldsökare
församlade vid stränderna av Ivalojoki, där de båda
sjömännen funnit det mesta guldet. Mycket löst folk
ditströmmade i hopp att få skära guld med täljknivar. Men de
flesta bedrogo sig och vände tomhänta tillbaka, sedan de
slitit mycket ont. Därför hade också de förståndigare
förenat sig i bolag, som delade arbetet och vinsten. Några
bland dessa bolag funno så mycket, att resa och arbéte
voro väl betalda; andra funno mindre. År 1870 utvaskades
inalles IQ kilogram guld till ett värde av över 60,000 finska
mark. År 1871 visste man ordna arbetet klokare, och då
utvaskades 56 kilogram, som inbragte 175,000 mark i
penningvärde. Sedan har man alla somrar funnit guld vid
Ivalojoki. Mängden av utvaskat guld uppgick vid slutet
av år 1900 till omkring 434 kilogram, i penningvärde 1
miljon 392 tusen mark. Under senare år ha guldvaske-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
