Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Läsningen. Folket - 88. Om svenska språket, omarb. av K. J. Hagfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningom smälte ihop till ett rike med en gemensam lag*),
blev den munart, som talades i mellersta Sverge,
riksspråk. Ämbetsmännen begynte rätta sitt tal efter detta
språk, och så skilde det sig med tiden från allmogens.
Detta fornsvenska riksspråk förefaller oss mycket hårt
och skrevs med en ojämn stavning. Under
reformationstiden, då bibeln översattes till svenska, får det en allt
större användning i tal och skrift. Det upptar många
nya ord från tyskan och andra utländska språk Uttalet
ändrar sig, och ett nysvenskt språk uppkommer. Stora
skalder och vetenskapsmän börja utgiva böcker på detta
språk, och så har det efter hand utbildats. Men alla
förändringar märkas icke i skriften, ty det gamla
stavsättet har bibehållit sig i många ord ända till våra dagar.
Svenska språket är icke så mjukt, böjligt och fint
skiftande som t. ex. det finska; men det är manligt och
kraftfullt, det klingar som stål mot berg. Emedan det sjungits
av stora skalder, har det blivit så stolt och glänsande som
få andra språk. Men när skalder i Finland diktat på
svenska, har deras språk blivit enklare och innerligare,
liksom en återspegling av vårt lands folk och natur. Här i
Finland uttalas svenskan med ett annat tonfall än i Sverge
och vi tycka därför, att svenskarna hava ett sjungande
uttal. Vi begå många fel, när vi tala svenska; vi inblanda
därvid finska ord och uttryckssätt, dem vi ej själva märka.
Och om vi icke vårda och bevara det svenska språket rent,
kommer det att alltför mycket skilja sig från svenska
språket i Sverge, vilket för oss vore en skada.
Allmogen talar sitt språk i flere munarter, och några
av dessa äro så ålderdomliga, att de endast med svårighet
kunna begripas av andra. Sådant kommer därav, att
våra svenska landsmän levat så länge skilda från Sverge
och från varandra, att deras språk under tiden utvecklat
sig på annat sätt än de bildades tal. Men numera få alla
barn i folkskolan lära sig att använda bokspråket.
*) Magnus Erikssons landslag av 1347.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
