Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte Läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid - 166. Arvid Horn och Finlands återupprättande - 167. Slaget vid Villmanstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning och lag, innan Guds ords predikan och skolornas
undervisning åter kommo i gång. Men det gick likväl framåt:
hopp och förtröstan underlättade alla försakelser. Åbo
akademi kom åter i verksamhet, och fem eller sex år
efter freden begynte det förödda landet åter att blomstra.
Emedan kriget bortryckt de yngre männen, såg man
i början landets folk för det mesta bestå av gubbar,
kvinnor och barn. Efter hand uppväxte barnen, gifte sig
tidigt och upptogo öde hemman. Gud har nedlagt en
sådan kraft i naturen, att den liksom skyndar att ersätta
stora förödelser. I varje hushåll den tiden uppväxte en
förunderligt talrik skara av barn. Och så ökades
folkmängden hastigt, så att inom föga mer än en mansålder
hade landet åter lika många inbyggare som före det stora
kriget.
Given Herren, eder Gud, ära förrän han låter mörkret
komma, och förrän edra fötter snubbla på bergen, när det
skymmer. Jerem. 13: 16.
Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du
vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar
och för havet i fjärran. Ps. 65: 6.
De, som så med tårar, skola skörda med jubel. De gå
åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel
och bära sina kärvar. Ps. 106: 5, 6.
167. Slaget vid Villmanstrand.
Arvid Horn ansåg gudsfruktan vara all vishets
begynnelse och lät inga förnäma gäster hindra sig från att
var morgon och afton hålla bön med sitt husfolk. Där
var ock en välsignelse över hela hans styrelse, så att riket
därunder hämtade krafter och njöt en vederkvickande
vila i fredslugnet.
Men den tidens svenskar hade uppvuxit i krig och
kunde ej glömma rikets förlorade makt. Där uppstod
ett yngre släkte, som mindes karolinernas segrar, men
glömt deras nederlag. Så uppkom ett motparti, vilket
icke tyckte om Horns fredliga styrelse och kallade sig
hattar, emedan hatten ansågs som fria och tappra mäns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
