Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Det mera directa herdaminnet - a. Sogneprester eller pastorer, kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Pastores.
af ett sådant beslut velat trygga dottren och dess man
i efterträdareskapet; detta jus præsentandi, alltså
möjligen tilkommet för det Gäddeska namnet skull, uphäfdes
genom ett annat kungabref 118 år derefter. Året derpå
(d. 10 April 1666) frågar dock magistraten Stake, om de
böra tillspörja bispen om herr Joachim at blifva
kyrkoherde i staden; och Stake svarar, at det må de väl göra,
under förutsättning at bispen följer kongl. mjts stadgande.
AÄt herr Jochum ej var i borgerskapets smak, se längre
fram. År 1668 lät magistraten sognepresten herr Hans
Jensson veta, at de kallat herr Christen Björnsson til
capellan, och at som denne ej kunde sköta mera än som
ett capellani tilhörde, alltså icke veckopredikningar etc.
så får herr Hans, om han vil hafva jul- och påskerenta,
sjelf försörja gudstjensten som det sig bör. Detta var at
omaka herr Hans på hans sjuksäng, som synes af
följande hans skrifvelser. Oedman upger rätt hans dödsår,
men säger, at han varit capellan i Uddevalla uti Il och
pastor i 19 år: bådadera högst oriktigt, enär han räknar
de senare åren från 1649, då Gädda blef prost. Enligt
en Götheborgs Consistorii handling, upsänd til kungen
och nu befintlig i Riksarchivet, hade han 1668 i 46 år
förestått kyrkoherdeämbetet härstädes. Han hade nu af
ålder tvänne år hållit vid sängen och måst taga presten
Joachim Wendell til hjelp, kvilken sedan, skrifver han,
”genom Guds försyn med min dotter trädde uti det heliga
äktenskapsståndet, uti akt och mening at kunna mig
med tiden uti ämbetet succedera, men detta har genom
hans dödliga frånfälle oss båda alldeles felat ... jag
har nu ingen, som mig sköta kan, än min bedröfvade
dotter”. Derför anropar han nu kungen om at få
Joannes Colstrupius, ”at bli min ålderdomströst samt efter
Guds goda försyn min ensörjande dotters glädje och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
