- Project Runeberg -  Uddevalla kyrko- och skolminne /
67

(1888) [MARC] Author: Carl Wilhelm Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Det mera directa herdaminnet - a. Sogneprester eller pastorer, kyrkoherdar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Erdtman. 67

stämmelse med Math. 10, 22. 23 *j. Någon ovilja torde
det framkallat, at han kommit at uttränga Sahlgren (sist
pastor i Myckleby), som påräknats til pastor i Colstrups
ställe (så är verkligen upgifvet, ehuru föga antagligt,
enär Sahlgren då blott 20 årig skulle äskats till pastor!?);
men ännu mer torde han ådragit sig genom sådan
stränghet i sed, hvarpå exempel skall anföras. Dit kan ej räknas,
at han 1680 skref til Consistorium om en apostat
(affälling) til romerska katholicismen, boende i Uddevalla;
ty det kunde de icke annat än gilla, at han dervid förfor
allvarsamt. Möjligheten til ett slikt mindre vanligt ”fall”
kan väl endast förklaras af de tillfällen, som erbjuda sig
i en sjöstad, dit allahanda folk samlas och någon gång
en proselytmakare bland dem. Om Marstrand vete vi,
det faran derför ansågs så stor, at biskop Benzelius
särskildt befordrade dit den pastor, han ansåg mest duglig
at förebygga romerskt och reformert proselytmakeri.
Deremot känna vi knapt någon stad, åtminstone i de vestra
landsdelarne, der ett religiöst nit, som afvek från det
häfdvunna betraktelsesättet, tidigare och ifrigare började,
om ock egentligen först längre fram, än i Uddevalla.
Mellertid fann den ofvan nämnde apostaten för godt at
efter någon besinning, tvifvelsutan väckt af Ertmans nit,
återvända til sin ärfda religion, den lutherska; huruvida
han derföre bättre lärt fatta dess djupa värde, är en
annan fråga, som måste lemnas obesvarad. Likaså den,
huruvida sagda ovilja vållat behofvet af den
författningsskrifvelse landshöfding Schönleben 1686 utfärdade, i
hvilken klagas deröfver, at folket här ganska litet besökte
kyrkan om söndagarne, och under veckopredikningarne

*) Med andra ord at säga, så hade han kunnat tilegna sig ej
mindre Taciti Ire In Exemplum (blifva til en eftersyn), än Terentii:
Impeditum Jam Expedire (reda sig ur all olägenhet).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 9 23:06:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uddevks/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free