- Project Runeberg -  Uddevalla kyrko- och skolminne /
73

(1888) [MARC] Author: Carl Wilhelm Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Det mera directa herdaminnet - a. Sogneprester eller pastorer, kyrkoherdar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Friedrik Bagge, vid 1600-talets början; borgmästare i Marstrand?

Niels Fredriksson, borgmästare och handl. ibm, gift med Malin Burgesdotter.
Af deras 8 barn äro hälften här nämnvärda:

1. Johan, handl. i Uddevalla.

Bodela, g. m.
1. Arv. Hasselgren,
son af köpm. J.
Bengtsson. 12
barn:
. Johan; Niclas;
. Arved, bruksp.
i Sthlm, g. m. U.
D. Brunström,
som blef omgift
m. gref C.
Lagerbring.
. Carl; Elsa, g. m.
Joh. Bagge;
Catharina o. Maria.
2. A. Knape,
borgmäst. i Uddev.
En dotter g. m.
borgmäst. Mich.
Koch.

Nils, köpman
i Uddevalla.
. Anders, p. i
Marstrand.
.. Ulrica Hel.,
g. m. S. A.
Lundborg,
p. i Marstr.
... Brita Andrietta.

Fredrik, råd-
o. hand. i U.
. Jonas,
köpman i U.
. Christian,
magister,
Consul i
Tripolis.

2. M. Friederik,
prosten, född 1646. † 1713.
Pastor i Marstrand och
Solberga. I den senare
kyrkan hänger en tafla
med hans och hustruns
porträtter i kroppsstorlek,
efter hvilken det
bredvidstående är fotograferadt.
G. m. Elisab. Wandalin,
dotter af L. Påscheson,
pastor i Marstrand.[1]
6 barn:

Nils, f. 1673; past.
i Fagered: g. m. 1.
M. Holst (Kongelf);
2. Joh. Heyl. 4 barn:
. Cat. Elis., g. m.
O. Kilander, p. i
Tossene.
. Anna (?), g. m.
J. Faurelius, p. i
Bollebygd.
. n. n. g. m. Sven
Dahlin
, p. i Fag.

Fredrik, f. 1676;
past. 1. i Skee; 2. i
St. Åby. † 1762. G.
m. 1. Cat. Barth,
köpm. dotter från
Marstrand. 2. Sofia
Bruhn,
”pastorsdotter från Krokstad”;
3. en enka
från Örebro. En
dotter af 1. gm. m.
reg. pastor J.
Wænerberg.[2]

Lorens, f. 1680;
rådm. i Göteb:g.
. Ehregott: th.
prof. och
Consist. Råd i
Coburg. (Enl. B.
Lex. skall han
haft en farbror,
som var senator
i Lübeck.)

Johan,
f. 1682,
rådm.
i Örebro.

Samuel,
f. 1686;
rådm. i
Marstr.

Fredrika, f.
1693. G. m. 1.
J. Carlberg,
p. i Marstr.
och Solberga.
2. Fr. Bundsen
i Marstrand; son:
samma namn
och yrke ibm.

3. Trina, f. 1650. †
1744. G. m. 1. Sv.
Andersson
, borgm. i M.
och fogde i Oroust; 2.
Erdman. Barn med 1:
Cecilia (Strandberg);
Maria, g. m. (? 1.
Hjelmberg); 2. L.
Gothenius
, comm. i
Uddevalla, hvilkas son
var Johan, lector.

4. Burge,
råd- o. h.
i Uddev.

Catharina,
g. m.
Henning
Larsson
Lemmich
(1699).
m. fl.


[1] Fr. Bagge hade i Wittenberg disputerat
1667 under den väldige Abraham Calovius och der blifvit magister,
då han bland 27 candidater innehade 1. hedersrummet, samt erhöll
venia docendi, och hade vid docentkallets utöfvande ej mindre än
72 åhörare. En disputation om symbolum apostolicum dedicerade
han til biskop Klingenstierna, som tagit theol. doctorsgraden i
Wittenberg samma år Bagge föddes, och til samtliga Götheborgs
consistorialer. En jesuit sökte vinna honom i Jena, men det var
fåfängt. En kallelse 1669 til pastor vid svenska församlingen i
Narva afslog han. Prestvigd 1670 til Marstrand. Likaså afslog
han anbudet at bli Kongl. hofpredikant i Stockholm. Riksdagsman
1680 etc. Hade löfte om Tjörn, Solberga och Thorsby, hvilketdera
som vorde först ledigt, at innehafva jämte Marstrand.
[2] Om F. F. B. anm. at han likasom fadren
studerat in- och utrikes och likasom han genomgått enahanda prof
af lidande och ”tortur” för sin svenska trohet. Widare at han af
allmogen tiltroddes at kunna ”mer än andra naturliga menniskor,
hvilken vilfarelse han ej visade sig mycket angelägen at taga bort
ifrån dem. Så ofta han ville, kommo i dammen rudorna fram at
spisa ur hans hand” etc. (Goth.). Eljest förstods i den tiden med
sådana prester, som ”kunde mer än andra”, de som hade mera
andelig insigt, än gemenligen andra i det ståndet. Det var samma
tid, som förmågan at läsa i bok ännu hörde så til sällsyntheterna
bland allmogen, at de få som det kunde, åtminstone i Norland,
kallades på spe af den okunniga hopen för ”läsare”, hvilket
spenamn framdeles den andeliga okunnigheten öfverflyttat på dem,
som läsa Guds ord så at det märks i lifvet. I båda fallen källan
obenägenhet mot dem, som kunde mer än andra. Tout comme
chez nous, kunna äfven Uddevallenses, hvad det sistnämnda fallet
vidkommer, säga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 9 23:06:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uddevks/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free